När landskapsregeringen (LR) tecknade presidentens beslut, som baserades på Ålandsdelegationens (ÅD) bedömning, att avslå landskapets begäran om extra anslag för broreparationer och kortrutten lade man också till en analys av beslutet. LR är kritisk till hur Ålandsdelegationen kom fram till sitt ställningstagande.
– Sammanfattningsvis tycker inte LR att ÅD till alla delar varit följdriktig mot tidigare beslut, säger finansminister Mats Perämaa (Lib).
Landskapsregeringen drar i sin analys, som är gjord i samarbete mellan finansavdelningen och regeringskansliet och som godkänts av LR i sin helhet, paralleller till ÅD:s tidigare beslut om en reservkraftsanläggning 2003 och Finlandskabeln 2011. LR menar att det förra skulle bereda möjlighet för ÅD att godkänna extra anslag för brorenoveringarna.
Ändrar praxis
I fallet med Gripöbron menade ÅD i sitt beslut att landskapet inte tillräckligt preciserat vad varje del i projektet skulle kosta. LR skriver i sin analys att extra anslag normalt betalas ut mot uppkomna kostnader, som var fallet med Finlandskabeln, och att ÅD:s beslut därmed ändrar praxis för beslut om extra anslag.
Även om LR:s analys inte kommer att sändas till varken ÅD, presidenten eller ens lagtinget, tycker Mats Perämaa att det finns ett behov att att framföra LR:s åsikt.
– Det delges inte till någon, men vi har till akten lagt den analys vi gjort. Det underlaget finns kvar för efterlevande som vill ha hjälp i framtida ansökningar.
Blir svårare
Finansministern menar också att ÅD:s åsikt om att projekt måste vara mer specificerade och detaljerade än det material LR lämnade in om Gripöbron gör framtida ansökningar besvärliga. Bland annat påpekade ÅD att kortrutten var föremål för prövning i Högsta förvaltningsdomstolen, och med den osäkerheten om utfallet i prövningen kan anslag inte beviljas.
– Det blir betydligt svårare att ansöka bara med tanke på hur lång tidsperioden blir för att hantera projekten. Om man först ska göra alla upphandlingar, sedan vänta ut behandlingen av besvär och först därefter ansöka om anslag, och det kan ta ett till två år, så blir projekten oerhört utdragna, säger Mats Perämaa.
Djupdykning vore bra
Ett problem med avsnittet om de extra anslagen i självstyrelselagen är att det inte finns några förarbeten till det. När dagens självstyrelselag antogs var föresatsen att avräkningsgrunden för klumpsumman skulle ligga på 0,48 procent av statens intäkter. I sista stund sänktes den procentsatsen till 0,45 procent, och som kompensation infördes i stället det extra anslaget. Det finns alltså väldigt liten vägledning juridiskt till hur extra anslag ska bedömas.
Är det här något som borde förtydligas när självstyrelselagen ska revideras under den kommande mandatperioden?
– Det tycker jag. Det finns inget som hindrar att man kunde göra en djupdykning just i extra anslag inför en helrevision, säger Mats Perämaa.
Jonas Bladh