Finlands regering vill driva igenom en ny sjukförsäkringslag i landet. Den kommer inte att gälla Åland, som har egen behörighet på området. Men den kommer att kraftigt att påverka Åland.
Nu har landskapsregeringen (LR) givit ett utlåtande över propositionsutkastet – och det är idel hårda ord och fördömanden av processen. LR skriver att Åland inte fått vara med i beredningen av lagförslaget, trots löften från höga tjänstemän tidigt i arbetet. LR konstaterar också i sitt utlåtande att remisstiden vart mycket knapp, en vecka, trots att reformen har omfattande konsekvenser för Åland och ålänningarna, bland annat riskerar privat vård och tandvård att bli dyrare.– Det är korrekt, det blir dyrare. Kombinationen av förslagen för att åländska medborgare hamnar i en ojämlik situation jämfört med finländska medborgare. Ur en grundlagsvinkel är det helt oacceptabelt, säger socialminister Wille Valve (MSÅ).
Dyrare privat vårdDet som gör att reformen fördyrar privat vård på Åland är att regeringen i Helsingfors vill genomföra en valfrihetsreform där vårdtagare ska få välja mellan offentlig eller privat vård. Patientkostnaden ska då inte skilja mellan valalternativen.
På Åland finns ingen sådan valfrihet, vilket gör att den som väljer att gå till en privat läkare eller tandläkare när systemet träder i kraft kommer att få betala ur egen ficka. Om lagförslaget går igenom i riksdagen måste Åland ändra sitt system på något sätt.– 2023 upphör ersättningarna för privat vård och tandvård. Vill man vara optimistisk ger det här Åland en möjlighet att forma vårt eget system, vår egen valfrihetsreform. Vi har tid på oss, så även om vi inte är nöjda med det här finns möjligheterna att göra landningen mjuk, säger Wille Valve.
Problemet är att en sådan reform kommer att kosta pengar. LR skriver i sitt utlåtande: ”Att bygga ett sådant system som Folkpensionsanstalten (FPA) administrerar i dag är extremt kostsamt”.– Vi måste bygga upp vår egen administration. Den går delvis att göra det inom ÅHS, men vi måste också bygga upp något som motsvarar FPA. Och den är dyr förstås, och det har inte myndigheterna i Finland tänkt på, säger socialministern.
Fem sidor svarI sitt fem sidor långa svar till regeringen Sipilä går LR igenom, på punkt efter punkt, hur propositionen och dess beredning har avvikit från hur självstyrelselagen, grundlagen och praxis. Lantrådet Katrin Sjögren säger att LR övervägde att inte lämna något svar alls, men i stället bestämde sig för att ge ett uttömmande svar.– Vi ansåg att det var väldigt viktigt att ge ett fylligt utlåtande, trots att vi hade väldigt kort tid på oss. Bakgrunden till alla fajterna är reformarbetet man gör i Finland, som ställt allt på sin spets.– Först var det finansieringen av självstyrelsen och vård- och landskapsreformen. Nu kommer nästa steg, och vi ska förstås inte ha åsikter om hur man reformerar i Finland, men när det får sådana här konsekvenser måste vi vara tydliga.
Katrin Sjögren erkänner hon att de ständiga fajterna med Helsingfors under mandatperioden tär på LR:s resurser.– Jag är urless. Jag tycker att vi är tydliga i det vi skriver, men det är som att ropa rätt ut i skogen.
Hög hastighetSåväl Katrin Sjögren som Wille Valve tror att ointresset att lyssna på Ålands åsikter beror på den hastighet med vilken regeringen Sipilä vill driva igenom sina stora reformer. Nu återstår ytterst lite tid för att den sittande riksdagen ska kunna behandla sjukförsäkringslagen.
Finns det tid för regeringen i Helsingfors att beakta de åsikter ni för fram i utlåtandet?– Möjligheten att korrigera finns, man har framhållit från Helsingfors att man reder upp det i utskottet. Tidigare fans det en heder hos ministerierna att lämna väl underbyggda förslag. Nu kör man på, det ska igenom riksdagen. Att sedan justera förslagen i utskotten är inte helt ortodoxt, säger Wille Valve.– Det här nya arbetssättet är illavarslande. Det återstår att se om det ät kännetecknande för endast den här mandatperioden eller om det här är det nya svarta. Jag kanske inte skulle dra allt för pessimistiska slutsatser ännu, säger han.
Katrin Sjögren menar att det nu ligger på regeringen Sipiläs ansvar att lyssna på kritiken och fylla sitt grundlagsenliga uppdrag.– Det här är en riksbehörighet, och de är ålagda att se till att ålänningar har samma rättigheter som andra.

Jonas Bladh