Lagtingets debatt kring landskapsregeringens (LR) redogörelse över självstyrelsepolitiska frågor handlade snabbt om svenska språkets ställning i Finland, och hur Finlands upprätthåller kravet på att korrespondens med Åland ska ske på svenska.
Det var också i den debatten som Jörgen Pettersson tog upp passfrågan. Han hämtade i somras ut sitt nya pass, men fick då se att den nya formgivningen bland annat innehöll en dikt på finska av Eino Leino, men ingen svenskspråkig dikt gick att hitta.
– Det har skett sedan 2017, och ska uttrycka passets finskhet. Det får mig att baxna. I mitt pass, där det står Åland på sidan, har man valt att publicera en dikt enbart på finska. Det måste vara lagstridigt. Det är direkt förolämpande mot alla som har svenska som sitt modersmål och det illustrerar den finska majoritetens syn på svenskan som språk, sade Jörgen Pettersson i talarstolen.
Polisstyrelsen bestämmer
Han har nu anmält passet till justitiekanslern, JK.
–  Den som formellt är utgivare är Ålands polismyndighet, men behörigheten hör till Finland och där är det polisstyrelsens tillståndsenhet som bestämmer om utformningen, säger Jörgen Pettersson till Ålandstidningen.
Han säger att att han själv inte brukar reta upp sig på finska namn på varor och sådana småsaker i vardagen, men med passet är det en annan sak.
– Skälet till att jag den här gången blev upprörd är att det nu handlar om mitt pass, min id-handling som tar mig till Ryssland, USA, Kuba eller vart det nu kan vara. Då är det inte rimligt att det finns en dikt som jag inte förstår i det.
– Vid passet går gränsen, passet är jag, säger han.
Han fick medhåll i lagtinget av Sara Kemetter (S).
– Det blir en väldigt symbolisk fråga om hur vårt samhälle förfinskas, en mycket tydlig markering.
Ökande problem
Även debatten i övrigt handlade till stor del om hur svenskans försvagade ställning i Finland allt mer påverkat också kommunikationen mellan Finland och Åland. Inte minst den senaste tidens två skrivelser till landskapsregeringen, där en övervägande del varit på finska, med en svenskspråkig kort sammanfattning, retade upp flera ledamöter.
– Det är inte bara under den här mandatperioden, utan det har ökat successivt. Vi måste någon gång ta en diskussion med Ålandsministern. Hennes tolkning var att det handlade om information som inte behöver översättas, men hur ska vi ta till oss information om det är på finska?, frågade Brage Eklund (ÅF) och menade att LR och lagtinget måste bli tuffare.
– Vem ska skydda vår självstyrelse om vi inte klarar det själva?
Faktum i dag
Också Harry Jansson (C) var inne på den linjen.
– Självstyrelsepolitiska nämnden har tidigare framfört farhågor om att det bara är en tidsfråga innan svenskans allt svagare ställning i Finland påvekar oss. Men det är ett faktum redan i dag. Direkt efter valet måste vi ta tag i det, för det här kommer bara att accelerera.
Lantrådet Katrin Sjögren (Lib) höll med om beskrivningen av svenska språkets ställning i Finland, men såg lite ljusare på framtiden.
– Jag ser en liten ljusning med att vi har ett regeringsprogram i Finland som tar upp självstyrelsen väldigt tydligt, och dessutom talar om en nationalspråksstrategi. Sedan måste vi också se över våra rutiner, och vi har diskussioner om det här med justitieministeriet.

Jonas Bladh