Anita Campbell var som docent i neurokemi främst inriktad på hjärnan och sjukdomar som Alzheimers, schizofreni och depression. Under flera årtionden bedrev hon forskning inom de här områdena, bland annat vid Karolinska institutet, Rockefelleruniversitetet i New York och inom läkemedelsindustrin. Men 2005 inträffade något som fick henne att välja en ny bana i livet.
  – Jag var med om en bilolycka och fick en whiplashskada. Efter det var jag sjukskriven en längre tid och började då att fotografera under mina dagliga promenader.
  Anita Campbell återvände aldrig till forskarvärlden, i stället sadlade hon om och verkar sedan många år som professionell fotograf, samtidigt som hon hela tiden fortsatt att följa utvecklingen inom vissa forskningsområden. Särskilt intresserad är hon av vetenskaplig forskning kring fåglar och i boken ”Fåglarnas hemligheter – Hur fåglarna inspirerat oss att lösa medicinska gåtor” presenterar hon de upptäckter som den internationella forskningen landat i så här långt.
Nya nervceller
En enormt betydelsefull upptäckt gjordes redan på 1970-80-talet av ett gäng amerikanska forskare som ville veta varför och hur fåglar kan sjunga. De noterade att en del av kanariefågelhanens hjärna växer innan han börjar sjunga på våren – för att sedan återgå till normal storlek när han väl fångat en honas intresse och häckningen är avslutad.
  – Det visade sig bero på något man tidigare inte trodde var möjligt – att nya nervceller föds i en vuxen hjärna, så kallad vuxen neurogenes. Hos kanariefågelhannen tillkommer alltså fler nervceller som rekryteras till områden där de tillfälligt behövs, och detta på ett säsongsberoende sätt. Förr trodde man att den som förlorar nervceller i en sjukdom eller vid en olycka aldrig får tillbaka dem. Med denna upptäckt fanns det plötsligt hopp. Det står nu nämligen klart att nya nervceller kan även bildas i den vuxna människohjärnan.
   Dessutom kunde forskarna leda i bevis att den här förnyelsen skedde främst i regioner som har med lukt eller minne att göra, det senare är intressant bland annat med tanke på forskning kring Alzheimers sjukdom, där minnesförluster är ett tidigt diagnostiskt tecken och där man ser en kraftig förlust av nervceller, säger Anita Campbell.
  – Det tog länge innan forskarvärlden accepterade den här upptäckten, men den är revolutionerande för vår syn på hjärnan och på oss själva.
Mycket gemensamt
I boken berättar författaren även att klippduvor har en otrolig visuell urskillningsförmåga, på bara två veckor har de genom träning lärt sig särskilja vävnadssnitt av sjuklig bröstvävnad från godartad sådan. Det här fyndet tros bland annat kunna få betydelse när sjukvårdens bildanalyssystem utvecklas.
  Forskningen har också visat att sångfåglars sätt att lära sig sjunga har flera likheter med människans sätt att lära sig tala, och de här fåglarna har fått stå modell för forskare som vill ta reda på hur människans tal kommit till.
  – Du måste ha någon att apa efter, du måste ha intakt hörsel – annars blir det fel, och du måste träna. Det lilla barnet gör det genom att jollra och fågelungarna genom att pipa osammanhängande. Sedan har både fåglar och människor ett fönster under utvecklingen då det är enklare att lära sig.
  Forskningsresultaten kan även användas för att utveckla dataprogram i syfte att lära människor i olika åldrar ett andra eller tredje språk.
Lättillgängligt språk
Bokens andra del är vikt för ett stort antal fågelbilder som Anita Campbell tagit på olika platser i världen. Här visas gråkindade albatrosser vid Nya Zeelands kust, en flock änder i ett indiskt naturreservat, gåsgamar i västra Spanien, stadsduvor i Singapore, skäggtärnor i Rumänien ...
  – Syftet med bilderna är att ge läsaren en inblick i vilka utmaningar fåglarna står inför i sitt leverne.
  Hennes ambition har varit att skriva en bok som är lätt att ta till sig. Läsaren behöver inga förkunskaper på varken det medicinska området eller om fåglar.
  – Men du kommer aldrig att se på fåglar på samma sätt igen efter att ha läst den, lovar hon.
Anita Campbell bor i Skåne men har en koppling till Åland genom sin make Erik Campbell (född Danielsson). De brukar vistas på en liten ö utanför Björkö, Kumlinge.
  – Vi har ingen el och inget vatten, men det är fantastiskt där ute, säger hon.
  Boken, som ges ut på eget förlag, har 126 sidor.