Riksdagens biträdande justitieombudsman Maija Sakslin har granskat Skatteförvaltningens automatiserade förvaltnings- och beslutsförfarande, efter klagomål och efter att riksdagens grundlagsutskott har uppmärksammat frågan. 
Utskottet anser att man bör undersöka hur kraven på  förvaltningens lagbundenhet, offentlighetsprincipen och rättsprinciperna för en god förvaltning, samt hur rättsskyddet och tjänstemännens ansvar förverkligas.
Biträdande JO anser det beklagligt att Skatteförvaltningen har infört ett automatiserat system på bred front utan en tillbörlig utredning av lagstiftningsbehovet.
”I dag uppfyller inte de lagar som styr Skatteförvaltningens automatiserade förvaltnings- och beslutsförfarande grundlagens krav. Reglering borde bland annat definiera hur man väljer de ärenden som ska skötas automatiskt och hur förfarandets algoritmer ska beskrivas i en form som gemene man förstår”, står det i beslutet.
Effektivare arbete
Enligt Skatteförvaltningen har automatisering använts i beskattningen sedan länge för behandlingen av beskattningsuppgifter och i uträkningen av beskattningsbeslut. 
– Det har varit av central betydelse i de lagändringar som godkänts efter 2005 och ingen har ifrågasatt detta. Att utnyttja automatisering är nödvändigt och det har också gjort Skatteförvaltningens verksamhet effektivare i massförfaranden, påpekar Matti Merisalo.
Enligt JO:s beskrivning av Skatteförvaltningens automatiserade förfarande för påförande av skatt enligt uppskattning, används det för skatter som betalas på eget initiativ. Årligen sänds cirka 300.000 uppmaningsbrev med anledning av uteblivna anmälningar. Det leder till drygt 112.000 skattebeslut baserade på uppskattning via automatiserad handläggning. 
Maskinell hantering
I dessa fall har informationssystemet hanterat alla handläggnings- och beslutsfaser utan att en fysisk person har varit inblandad, poängteras det i beslutet. 
Med dagens bestämmelser går det enligt JO inte att fastställa något exakt tjänsteansvar och det är inte tillräckligt för varken skadeståndsansvar eller straffrättsligt ansvar i dylika fall.
– Det handlar främst om företagares månatliga deklarationer av moms och arbetsgivarprestationer som man är skyldig att lämna in. Om man försummar att deklarera efter uppmaning beskattas man enligt uppskattning och påförs en skatteförhöjning på 25 procent. Ifall man lämnar en deklaration senare så korrigeras beskattningen enligt de verkliga uppgifterna. Även förhöjningen stryks och ersätts av en förseningsavgift, förklarar Matti Merisalo.
Korrigering möjlig
Han understryker att automatiska processer inte betyder att kunden eller principen om god förvaltning förbigås. 
– Beskattningen grundar sig på de uppgifter som kunden har deklarerat. Om vi avviker från dem måste vi höra kunden och handläggaren måste pröva den mottagna redogörelsen.
Matti Merisalo tillägger att Skatteförvaltningen nu måste sätta sig in i beslutet ordentligt och analysera exakt vilka förfaranden och uträkningar det gäller. 
– Dessutom finns det skäl att diskutera om fortsatta åtgärder med Finansministeriet.

Jonny Mattsson