I dag är han med ålderns rätt pensionär på heltid och skogen har lämnats vidare till yngre generationer.

Men när Ålandstidningen träffade honom ett par dagar efter Alfridas härjningar var han fortfarande aktiv i skogen och såg framför sig år av arbete med att återställa den.

– Ja, jag hamnar nog ut i skogen igen, men det gör jag så gärna, sade han då.

Så blev det också.

– Jag körde ut virke med skogsmaskinen i flera år efteråt för att rädda det som kunde räddas, säger Klas Mörn i dag.

Cirka 70 procent av den produktiva skogen – i runda slängar 100 hektar – förstördes. Det handlar om stora penningvärden.

Priserna i botten

– Det som var mest skadat blev bara till ved, samtidigt som det fanns en del prima virke också men när det blåst omkull kan det vara skadat på ena ändan och bra på den andra, säger Klas Mörn.

De som straffades hårdast av Alfrida var de som skött sin skog bäst. Gallrad och röjd skog var luftigare och därmed mindre skyddad mot de skoningslösa vindarna medan orörd, tät skog stod upp bättre.

– Samtidigt var det så stort utbud så priserna gick ned, virkesköparna kunde bjuda vilket pris de själva tyckte.