Den digitala hälsovårdstjänsten Kanta började användas i Finland redan för 14 år sedan och egentligen lika länge har Åland arbetat med att försöka ansluta även den åländska social- och hälsovården.

I MittKanta kan finländska användare förnya recept, se resultat från till exempel laboratorie- och röntgenundersökningar och läsa sina egna journaler. Men på Åland är det enbart receptförnyelse och sedan några år vaccinationsinformation som varit möjligt via den digitala tjänsten.

När Ålands hälso- och sjukvård nu står inför att upphandla ett nytt vårdinformationssystem har frågan om Kanta återigen hamnat på tapeten, och i lagtingsdebatten nämndes det bland annat att det finns ett ska-krav kring Kanta i upphandlingen.

Hälso- och sjukvårdsdirektör Jeanette Pajunen konstaterar dock att ålänningarna nu fått saker lite om bakfoten.

– Kanta har egentligen väldigt lite med det nya vårdinformationssystemet att göra. Det system som ÅHS använder i dag är redan fullt Kantakombatibelt, så det finns inga tekniska hinder och det har det inte funnits på många år.

I lagstiftningen

Jeanette Pajunen säger att nuvarande systemleverantör redan förser flera finländska vårdregioner med system som samarbetar med Kanta. Problemet ligger i stället i den åländska lagstiftningen.

– Det handlar om personuppgifter och hur sådan information delas mellan olika system. Det är flera åländska lagar som behöver uppdateras.

Från ÅHS har man löpande hållit sig informerad om hur arbetet med lagstiftningsfrågan framskridit.

– Vi har varit väldigt måna om att få lagstiftningen på plats särskilt eftersom det råder ett missförstånd om att det är ÅHS system som gör att Kanta inte är möjligt. Patienterna frågar mycket kring det här och det uppstår svårigheter i arbetet när vi inte har samma möjligheter som i Finland.

Har ni gjort hårda påtryckningar hos landskapsregeringen?

– Vi har gjort envisa påtryckningar både genom olika styrelseordföranden och via ledande tjänstemän. Särskilt sedan arbetet med ett nytt vårdinformationssystem tog fart 2018 har vi pratat om frågan intensivt.

10 procent

Jeanette Pajunen konstaterar att det är särskilt besvärligt ur ett patientperspektiv att ålänningar inte kan få fram sina egna patientuppgifter. Om en ålänning i dag till exempel hamnar i ett livshotande tillstånd i Finland och blir intagen på ett sjukhus måste den finländska läkaren i praktiken ringa till ÅHS och sedan få informationen via fax.

– Dessutom har vi många patienter som åker och vårdas utanför Åland. Tio procent av vår budget går åt till det. Det säger en del och det är besvärligt att man då själv inte kan gå in på Kanta och se vad som skrivits.

Den som i dag vill få ut sin egen journal måste begära ut den från ÅHS, och det kan ta flera dagar innan journalen lämnas ut.

– På ÅHS kan vi läsa finländska patienters journaler i Kanta om de ger tillstånd, men i Finland kan de inte läsa våra, säger Jeanette Pajunen.

Privathälsovården med

Faktum är att det i dag också är skillnad mellan den offentliga och den privata sjukvården på Åland. Patienter som vårdats privat kan nämligen gå in och läsa sina provresultat och journaler i Kanta. 
Orsaken till det är att man under pandemin gjorde en tolkning som slog fast att privat vård är Finlands behörighet. Av samma orsak kunde då också vaccinationsuppgifter föras in i Kanta för alla ålänningar, eftersom vaccinationer och smittskydd är riksbehörighet.

– Det skulle förstås förbättra och effektivisera vår verksamhet om vi också kunde använda Kanta fullt ut.