Enligt de preliminära uppgifterna samlar Skatteförvaltningen in drygt två miljarder euro i fastighetsskatter till kommunerna i år. Intäkterna beräknas stiga med 4,7 procent från i fjol. Tillväxten beror till stor del på det ökade byggnadskostnadsindexet som orsakat en höjning av återanskaffningsvärdet på byggnader med drygt fyra procent.
De kalkylerade fastighetsskatteintäkterna ökar mest på Åland, med 32,4 procent. Fastighetsskatten på byggnader väntas öka med 37,6 procent och på markområden med 12,8 procent. Ökningen beror främst på höjda fastighetsskattesatser i Mariehamn för 2022. Mariehamn höjer skattesatsen på stadigvarande bostad med 0,2 procentenheter till 0,5 procent och budgeterar med 2,4 miljoner i inkomster, jämfört med 1,6 miljoner i fjol.
Även Kumlinge och Sottunga tar ut fastighetsskatt på stadigvarande bostad, 0,2 respektive 0,5 procent.
För annan bostad tar samtliga kommuner ut 0,9 procent.
Tre utan allmän skatt
Den allmänna skatteprocenten varierar mellan kommunerna. Mariehamn väljer att höja sin allmänna skatteprocent med 0,2 procentenheter till 0,5 procent. Även Finström och Sund ligger på den nivån, medan Geta och Lumparland tar ut 0,6 och Eckerö 0,7 procent. Högst ligger Föglö med 0,9 och Lemland med 1,0 procent.
Brändö, Saltvik och Sottunga är de enda kommunerna som inte tar ut någon allmän fastighetsskatt.
Finlands högsta allmänna skattesats finns i Imatra med 1,9 procent. I Svenskfinland tar Pargas ut 1,5 procent, Raseborg 1,35 procent och Borgå 1,3 procent.
Skattesatsen för stadigvarande bostad är högst i Kaskö där den är 1,0 procent. I Kristinestad ligger den på 0,6, i Vasa på 0,55 och i Närpes på 0,5 procent.
Stor reform ett hot
Finansministeriet kom förra veckan med ett förslag till reform av fastighetsbeskattningen. Motivet är att taxeringsvärdena för byggnader och tomtmark släpar efter den allmänna kostnads- och prisutvecklingen. Skattesatsen på mark ska samtidigt åtskiljas från den allmänna skattesatsen. Remisstiden går ut den 20 maj.
Avsikten sägs vara att skapa ett tydligt, begripligt och enkelt värderingssystem för byggnader och mark, inte att skärpa nivån på beskattningen. Redan nu har man i Åboland varnat för att fastighetsskatten i skärgården riskerar att stiga kraftigt.
– Många dyra strandtomter som sålts och nybyggda fritidshus drar upp priserna, vilket kan leda till katastrof för de fastboende, säger riksdagsledamot Sandra Bergqvist (SFP) från Nagu i ett uttalande.
De nya värderingsgrunderna ska tillämpas första gången vid fastighetsbeskattningen för 2024.
