Många fackligt anslutna ålänningar hade slutit upp utanför Självstyrelsegården för att uttrycka sitt missnöje med den finska regeringens förändringar på arbetsmarknaden och i den sociala sektorn.
I ett gemensamt uttalande skriver de fackliga organisationerna att man förstår visionen om en stabilare offentlig ekonomi, men att åtgärderna som riksregeringen tagit till är skrämmande.
– Begränsningar i strejkrätten är synnerligen allvarliga eftersom strejkrätten är en viktig del av arbetstagarsidans verktyg inför och under tjänstekollektivavtalsförhandlingarna. Inom den offentliga sektorn på Åland finns reglerna om arbetsfred och arbetstvister i den åländska tjänstekollektivavtalslagen och vi vill påminna politikerna om vår åländska självstyrelse och behovet av att ta egna beslut angående frågor som ligger under åländsk behörighet, säger Kimmo Mattsson.
Det här motsätter sig facken
Begränsningar i strejkrätten:
• Rätten till politiska strejker begränsas.
• Deltagare i strejker får 200 euro i böter om strejkerna konstateras vara olagliga.
• Böterna för olagliga strejker stiger märkbart.
• Riksförlikningsmannens förhandlingsmöjligheter begränsas.
Försämringar i arbetsvillkoren:
• Ingen lön för den första sjukdagen.
• För uppsägning räcker en ”saklig orsak”.
• Regeringen vill göra det möjligt att göra undantag i arbetslagstiftningen och ingå lokala avtal utan en facklig förtroendeman.
• Det ska gå att skriva ettåriga tidsbundna kontrakt utan att motivera varför.
• Karenstiden för permitteringar förkortas.
Försämringar av den sociala tryggheten:
• Den arbetstid som krävs för att få inkomstrelaterad dagpenning förlängs.
• Barntillägget slopas i utkomstskyddet för arbetslösa.
• Den inkomstrelaterade dagpenningen minskar redan efter två månader.
• Äldre arbetslösa får det sämre.
• Alterneringsledigheten slopas.
• Vuxenstudiestödet slopas.
• Nedskärningar i bostadsbidraget.
• Arbetslöshetsdagpenningen minskar.
• Det blir svårare att få utkomststöd.
• Den förhöjda föräldrapenningen slopas för de 16 första dagarna.
Källa: Svenska Yle
Mörkrädd
Marie-Susanne Stenwall är verksamhetsledare för TCÅ och hon säger att det är viktigt att stöda rikscentralorganisationerna i deras kamp och protester.
– Vi vill inte att man på Åland gör samma misstag som i Finland, vi har egen avtals- och förhandlingsrätt här. Man blir mörkrädd när man ser vilka åtgärder de tar till.
Tehy Ålands ordförande Pirjo Åkerblom vädjade också till landskapsregeringen att inte ta den väg man valt i Finland.
– Att slopa lönen för den första sjukdagen kommer bara att leda till vi får fler sjuka som kommer till arbetsplatserna.
Sara Kemetter, förtroendeman och sekreterare i Ålands lärarförening, säger att hon vill att självstyrelsen används på ett sätt som skapar det åländska samhälle som ålänningarna är värda att ha.
– Vi kan inte bara anta blankettlagar utan vi måste bevaka detta. Landskapsregeringen har nu ett enormt arbete att gå igenom de blankettlagar som finns och komma med alternativ.
”Inte drabba de svaga”
Lantrådet Katrin Sjögren (Lib) säger att landskapsregeringen lyssnar till fackorganisationerna och att de är en viktig del av samhället.
Hon säger att man inom LR bildat en intern arbetsgrupp av tjänstemän som bevakar de här frågorna och rapporterar vidare.
– Möjligheterna att avvika från riket är till viss del begränsade. Men vi har i vårt regeringsprogram tydligt sagt att barn och samhällets svagaste inte får drabbas av några åtgärder. Vi måste bevara välfärdsstaten, men ekonomin är svår.