Under hösten 2019 lät Diskrimineringsombudsmannen i Finland personer med afrikansk bakgrund svara på en enkät på nätet om rasism och diskriminering. Webbenkäten fick 282 giltiga svar och elva intervjuer utfördes och beskriver den afrofobiska rasismen i Finland. Afrofobi syftar på rasism mot personer, grupper och samfund med afrikansk bakgrund. 
Majoriteten som svarade på enkäten, 67 procent, har upplevt diskriminering inom utbildning. Nästan en femtedel har upplevt diskriminering före skolåldern inom småbarnspedagogiken. 
– Att avvika från den vita normen inverkar på hur man blir behandlad i skolan. Man måste rätta till den rasifierade styrningen i utbildningens strukturer, eftersom den leder till en differentiering av människors livsvägar och samhälleliga ställning, skriver överinspektör Michaela Moua vid diskrimineringsombudsmannens byrå i ett pressmeddelande. 
Finland upplevs som mest rasistiskt i EU
I arbetslivet har ungefär 60 procent av de svarande upplevt diskriminering, både inom den privata och den offentliga sektorn. Särskild diskriminering upplevs vid rekrytering samt i arbetsplatsens bemötande. Det upplevs även som svårt att avancera i karriär samt få löneförhöjning.
– Den strukturella diskrimineringen i arbetslivet leder till att personer med afrikansk bakgrund hamnar i vissa lågavlönade branscher eller vissa uppgifter som inte motsvarar utbildningen, skriver Michaela Moua i pressmeddelandet. 
61 procent av de svarande har inte anmält diskrimineringen de upplevt. Den vanligaste anledningen till att ingen anmälan görs är att man inte tror att det ska leda till något. 
– Det finländska samhället, även vi myndigheter, har en viktig uppgift att ingripa i diskriminering och rasism. För det första borde vi erkänna att det finns ett problem, skriver diskrimineringsombudsman Rainer Hiltunen i pressmeddelandet. 
Hiltunen påminner om en undersökning som gjordes av EU:s byrå för grundläggande rättigheter, ”Being black in the EU” 2018. Av tolv slumpmässigt valda EU-länder upplevdes mest rasism i Finland av personer med afrikansk bakgrund.
Ny diskrimineringslag på Åland
Den 2 april la landskapsregeringen (LR) fram ett lagförslag till lagtinget om en ny diskrimineringslagstiftning på Åland som antogs den 25 maj. 
Vice lantråd Harry Jansson säger att det i praktiken handlar om att modernisera och förnya den gamla diskrimineringslagen. 
– Målet var att anta det finska paketet med åländska specialavvikelser. Det handlar om att få in de internationella koalitionerna som utgör en bättre grund för diskrimineringsfrågor, säger han. 
Den nya lagstiftningen framhåller att myndigheter, utbildningsanordnare, skolor samt arbetsgivare med minst 30 anställda har en skyldighet att utarbeta likabehandlingsplaner. 
I Finlands grundlag föreskrivs att ingen utan godtagbart skäl får särbehandlas ”på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller handikapp eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person”.
Den nya diskrimineringslagstiftningen utgår från Ålands ombudsmannamyndighets promemoria ”Revideringsbehov av diskrimineringslagstiftningen på Åland” och är ägnat åt att stärka jämställdhet och jämlikhet. 
– Det handlar inte enbart om hudfärg och etnicitet, utan hela spektrat, som funktionsnedsättningar till exempel, säger utbildnings- och kulturminister Annika Hambrudd. 
”Skrämmande siffror”
Angående Diskrimineringsombudsmannens undersökning om rasism och diskriminering i Finland anser Harry Jansson att siffrorna är skrämmande.
– Man är väl inte direkt chockad men man blir rädd att det här är verkligheten, säger han. 
Han tror att Sannfinländarnas inflytande har påverkat samhället när det kommer till främlingsfientlighet.
– Sannfinländarna är ett utpräglat främlingsfientligt parti som skyddar sina egna representanter när de gör sig skyldiga till folkhets. Att Finlands största parti bedriver det som huvudfråga resulterar i strukturell rasism i samhället.
Han hoppas och tror dock att situationen på Åland är lite bättre men är medveten om att starka fördomar som drabbar nyinflyttade inte är någon ovanlighet på Åland.
– Vi har ett öppnare samhälle, det är en av mina starkare övertygelser att så är fallet. Dock har jag pratat med människor som fått uppleva olika former av mindre lämpligt bemötande. Det kommer alltid finnas folk som är avigt inställde till det som upplevs som främmande, säger Harry Jansson. 
Han säger att Finland är beroende av inflyttade för ålderspyramiden med en befolkning som blir allt äldre. 
– Nya människor bidrar till samhällets utveckling, det handlar om strukturförändringar. Diskriminering och rasism är frågor som finländska politiker bör ta på största allvar. Vem ska vårda de äldre om det inte finns människor? säger Harry Jansson.
Den mångkulturella diskussionen vill han inte ge sig in i men tycker själv att det är självklart att varje samhälle välkomnar nya människor som kan anpassa sig och följa samhällets normer.

Tara Bamberg