Michael Stormbom bor i Åbo och jobbar på Lingsoft, ett företag som utvecklar
språkteknologier såsom taligenkänning och maskinöversättning. Att han hamnade in på språknischen var inte något han hade planerat när han började studera datateknik vid Åbo Akademi.
– Jag skrev mitt diplomarbete för ett företag som blev uppköpt av Lingsoft och där har jag arbetat sedan dess i olika roller inom teknik och affärsutveckling.
Att kombinera sina intressen för språk och teknologi passar honom som handen i handsken och sedan årsskiftet är han teknologichef.
Hinder eller möjlighet för kommunikation?
Programmet, eller chattroboten, Chat GPT beskriver sig själv som “en AI-baserad teknik som har tränats på att generera text som låter naturligt och kan användas för att besvara frågor, ge råd, ge information och föra samtal på ett realistiskt sätt”.
Michael Stormbom ser generellt positivt på utvecklingen av AI, men är samtidigt medveten om dess negativa konsekvenser. Inte bara kan verktyget användas till att fuska i skolan, det kan även hämma utvecklingen att kommunicera på individnivå.
– Om man inte skriver själv utan förlitar sig helt och hållet på automatik lär man sig inte heller att uttrycka sig i skrift. Det kan i värsta fall ha en stor negativ inverkan på ens förmåga att kommunicera.
En bättre värld
Trots att många har imponerats av Chat GPT:s förmåga att generera realistiska texter påpekar Michael Stormbom att roboten fortfarande gör många faktafel.
– Online-publikationen CNET har under de senaste månaderna använt sig av AI för att skriva en större mängd artiklar, uppenbarligen utan att faktakolla dem innan publicering då de innehöll en stor mängd faktafel. Det demonstrerar risken med att köra helautomatiskt.
Om du skulle få bestämma, hur skulle vi i framtiden använda oss av AI?
– Lite klichéaktigt tycker jag att vi borde använda AI för att förbättra världen.
Möjliggör inkludering
Enligt Michael Stormbom handlar AI inte bara om automatisering av tjänster, han ser även en stor potential för att skapa ett tillgängligare och mer inkluderande samhälle med hjälp av teknologin.
– Exempelvis har talteknologier de senaste åren gjort det möjligt att med väldigt enkla grepp skapa undertexter för video, något som hade varit omöjligt med enbart mänskliga krafter med tanke på hur mycket videomaterial som produceras på daglig basis.
Bro mellan finskan och svenskan
Han har tidigare pratat om möjligheterna som AI kan skapa för det svenska språket i Finland. Som svensktalande i Åbo har han själv upplevt hur frustrerande det kan vara att inte bli förstådd av myndigheter på sitt modersmål, även om han också talar finska.
En så enkel sak som översättning skulle, enligt honom, kunna förbättras med hjälp av teknologi.
– Det råder stor brist på mänskliga översättare från finska till svenska, så i ju större utsträckning vi kan förlita oss på automatiska översättningar, desto mer information kunde potentiellt finnas tillgängligt på svenska.
AI räcker inte
Han understryker att maskinöversättning inte kan ersätta mänskliga översättare helt, utan att det snarare kan användas som ett verktyg för att förenkla och skynda på processen.
– Man kan ha olika åsikter om hur bra eller dåligt det är med automatiserade kundtjänster, men det finns åtminstone en möjlighet att göra det flerspråkigt och möjligen bättre på svenska än vad många företag gör idag.
När det kommer till det svenska språket i Finland anser han dock inte att teknologi är den fullständiga lösningen på avsaknaden av svenskspråkig service.
– Vi är ju alla väl bekanta med hur lätt svenskan glöms bort i olika sammanhang i Finland så om man utvecklar digitala lösningar och helt bortser från språkbehoven i utvecklingsprocessen är AI inte nödvändigtvis till mycket hjälp.
Är du intresserad av att lära dig mer om AI och AI-relaterade ämnen? Missa inte Michael Stormbom och Ian Bowies podcast AI Unfiltered.
*Fotnot: Denna artikel skrevs inte med hjälp av AI förutom citatet i det andra stycket som är ett utdrag från ett svar som Chat GPT gav i en intervju med Sveriges Prylsajt den 11 december 2022.
