I onsdags togs det så kallade Ceta-avtalet, ett stort frihandelsavtal mellan EU och Kanada, till kännedom och skickades till landskapsregeringen (LR) för beredning.Där ska det behandlas i hastig, men noggrann, ordning enligt kansliminister Nina Fellman (S).– Det är en stor och svår fråga som vi tänkt ta oss lite mer tid än vanligt för att gå igenom. Det är bara en begränsad del som gäller oss, till exempel skiljedomsförfarandet ligger inte inom åländsk behörighet, säger hon.Förslaget är kontroversiellt (se artikel här intill), men kan bli det av andra anledningar på Åland. Då EU inte kan ingå avtalet utan att alla parlament – också lagtinget – godkänner det, finns det möjlighet att lagtinget kan ta frågan som ”gisslan” och kräva motprestationer från Finland för att ge sitt godkännande.Inte förvånadVarken lantrådet Katrin Sjögren (Lib) eller kansliminister Nina Fellman tycker att deras respektive partier ska göra det i lagtinget, men tror att det finns andra partier som tänker i de banorna.– Jag skulle inte bli förvånad om det blir så. Vi hade en sådan situation när Kroatiens medlemskap skulle godkännas och Ålands framtid var inne på den linjen att ta frågan som pantfånge, säger Katrin Sjögren.– Jag utgår från att det finns partier som kommer att lyfta den linjen, säger Nina Fellman.Ålands framtids partiledare Axel Jonsson är  mycket riktigt inne på linjen att Åland bär sätta hårt mot hårt och kräva en plats i EU-parlamentet för att godkänna avtalet.– Det börjar bli hög tid för Åland att sända en signal, säger han.Partiet har tagit som linje att inte godkänna EU-fördrag innan frågan om åländsk representation i EU är löst. När det gäller handelsavtal som Ceta har de tidigare tagit samma ställning, men det kan ändras.– Det finns en sådan möjlighet. EU går hårt åt småfrågor som vårjakten. I något skede måste vi sända en signal till EU och Finland om att rätta till representationen. Men hittills har vi inte haft en sådan majoritet i lagtinget som vågat tänka i de här banorna, säger Axel Jonsson.Om Finland svikerÄven Centerns gruppledare i lagtinget, Harry Jansson, är inne på att hålla Ceta-avtalet som gisslan för att skapa ett bättre förhandlingsläge för att Finlands extraplats i EU-parlamentet ska tillfalla Åland.– Om Finland sviker löftena om att Åland ska få en plats så har jag inga dubier för att göra så. Åland påverkas i större utsträckning av EU-beslut än Finland, de träffar oss rakt i hjärtat.Däremot är båda tveksamma att använda Ceta-avtalet som en förhandlingsbricka i spelet kring den nya självstyrelselagen.– Avtalet är en EU-fråga, det är svårare att ta in självstyrelsen och klumpsumman, säger Harry Jansson.– När det gäller självstyrelsens är det lite mer långsökt, om än inte omöjligt, säger Axel Jonsson.När det gäller avtalet som sådant är det delat mellan de olika partierna. I debatten som varit i framför allt Norden är det främst från vänster kritiken kommit. Nina Fellman vill inte gå närmare in på sin egen inställning till avtalet under tiden hon är ansvarig minister för beredningen.– Det är inte en lätt fråga. Det är skillnad mot TTip (ett liknande avtal mellan USA och EU), det här är bättre. Men jag vill inte säga något kategoriskt, jag måste sätta mig in i det mer.TveksamÄven Harry Jansson är försiktigt skeptisk.– Jag är lite tveksam. Framför allt till det här att företag kan dra stater inför domstol, vi har sett hur hänsynslösa storföretagen kan vara. Det ska förvisso oerhört mycket till innan Åland drabbas, men jag är orolig som EU-medborgare, säger han.Både Katrin Sjögren och Axel Jonsson är däremot positiva till avtalet.– Jag är positiv till frihandel, för frihandel har stor betydelse för världen. Frihandel är också grundbulten i EU och kol och stål-unionen bildades en gång just för det, att länder ska prata och handla i stället för att slåss. Det finns djupa filosofiska element i det, säger Katrin Sjögren.– Jag har inget emot det. Frihandel överlag är bra framför allt för Norden, vi är stora vinnare på det, säger Axel Jonsson.Förhoppningen från LR är att avtalet ska beredas klart och skickas tillbaka till lagtinget under våren.

Jonas Bladh