Skatteförvaltningen publicerade för en tid sedan de slutliga uppgifterna om inkomster och skatter för skatteåret 2018. Uppgifterna är rejält försenade till följd av ett omfattande byte av datasystem samt ändrade beskattningsrutiner.
Tidigare år har skattestatistiken publicerats i början av december.
De skattepliktiga förvärvsinkomsterna ökade 2018 med endast 0,93 procent på Åland. Utvecklingen var betydligt svagare än i Finland som helhet, där ökningen var 2,93 procent. Totalt hade ålänningarna 857,85 miljoner i förvärvsinkomster 2018 jämfört med 849,9 miljoner 2017, framgår det av statistiken, som sammanställts av Ålands kommunförbund.
Kommunalskatten växte med knappt 1,4 procent till 94,2 miljoner euro. Förbundsdirektör Magnus Sandberg påpekar att skatteintäkterna visserligen ökade jämfört med 2017, men att nivån är 1,8 miljoner lägre än 2016.
– Det verkar som om ekonomin tappat farten här. Befolkningsökningen har varit lägre, men främst är det nog löneutvecklingen som avtagit, säger han.
Lägre inkomster
I fråga om förvärvsinkomsterna finns några tydliga vinnare, men även klara förlorare. Räknat per invånare var inkomstökningen störst i Saltvik och Lumparland, men även Lemland och Sund visar plus. Vårdö och Geta är förlorarna tillsammans med Eckerö och Kökar.
– Ett grundproblem är den åldrande befolkningen. Pensionen ligger i genomsnitt på 55 till 60 procent av löneinkomsten. Med fler äldre minskar inkomstvolymen, framhåller Magnus Sandberg.
Pensionsinkomsterna ökade under 2018 med tre procent eller 5,1 miljoner till 173,7 miljoner euro.
Trenden fortsätter
Uttryckt som index där förvärvsinkomsterna för hela Åland är 100, får Sottunga 111, Mariehamn 108 och Brändö 104, medan Kumlinge och Lumparland ligger exakt på snittet. Indextalet för Geta blir 79, för Vårdö 86, Föglö 88 samt Eckerö och Hammarland båda 89.
Även i jämförelse med 2016 har Geta den svagaste utvecklingen tillsammans med Hammarland, medan Brändö, Finström och Lemland visar klar tillväxt.
De skattepliktiga kapitalinkomsterna sjönk däremot mellan 2017 och 2018 med nära tio miljoner euro till 70,2 miljoner. Den huvudsakliga orsaken var en kraftig nedgång i försäljningsvinsterna, där nettobeloppet sjönk med 32 procent till 20,4 miljoner.
Komplext område
Bakgrunden till kommunernas svaga ekonomi är enligt Magnus Sandberg att de avdrag som staten beslutar om under lång tid har blåsts upp.
– Kommunalskatten är därför numera i praktiken progressiv, eftersom avdragen gynnar dem som ligger i den lägre delen av inkomstskalan.
Han konstaterar att situationen för kommunerna har förvärrats rejält, inte bara på Åland utan i hela landet, men här har landskapsregeringen inte kompenserat kommunerna.
– Så fort det blir tal om finansiella frågor hävdar LR att deras läge är sämre än vad det egentligen är. Klumpsumman har stigit, men för vissa kommuner går det inte längre att upprätthålla servicen. Det här är ett så komplext område att ingen egentligen vill titta på det, men nu måste det ske någonting.
Förvärvsinkomster per invånare
Kommun 2018 2017 Diff. %
Brändö 27.603 27.413 -0,7
Eckerö 24.076 23.558 -2,2
Finström 23.940 24.497 +2,3
Föglö 23.416 23.294 -0,5
Geta 21.455 20.839 -2,9
Hammarland 23.533 23.414 -0,5
Jomala 25.845 25.974 +0,5
Kumlinge 25.825 26.454 +2,4
Kökar 25.456 25.019 -1,7
Lemland 25.418 26.202 +3,1
Lumparland 25.394 26.514 +4,4
Mariehamn 28.362 28.573 +0,7
Saltvik 23.818 25.027 +5,1
Sottunga 28.670 29.318 +2,3
Sund 24.546 25.307 +3,1
Vårdö 23.699 22.689 -4,3
Åland 26.171 26.440 +1,0
Källa: Ålands kommunförbund
Jonny Mattsson
