Som nyutexaminerad sjukskötare övervägde Gun Lindman att ge sig in i internationellt kris- och katastrofarbete.
När hennes familjesituation väl var sådan att det möjliggjordes rent praktiskt, ett antal år senare, sökte hon till en mastersutbildning inom global healthcare. Samma år åkte hon på sitt första uppdrag till Grekland.
– Jag kom till en basklinik för syriska och irakiska flyktingar, under tiden där funderade jag mycket kring min kommande avhandling. Tanken på åländska kvotflyktingar dök upp.
– Jag var nyfiken på vad samhället här gör för flyktingarna, samt funderade över vad man kunde göra ännu bättre. Någonstans på den vägen föddes idén om avhandlingen, säger hon.
Språk och skola
Enligt Gun Lindmans rapport är språkkunskaper den absolut viktigaste ingrediensen för en lyckad integration.
– En politik som frigör resurser för språkutbildning är grunden för allt. Med språket följer möjligheter till utbildning eller ett yrkesliv.
– Utöver ledstjärnan med språket, finns det mycket annat som också är av yttersta vikt, exempelvis bostad, hälsotillstånd och medborgarskap. Det är svårt att känna sig som en värderad del av samhället om man saknar medborgarskap, säger hon.
Hur ser resurserna för detta ut på Åland?
– Inom utbildningsområdet finns det ett behov av förbättring, det vore av nöden att samtliga kvotflyktingar skulle få slutföra sin grundskoleutbildning. Det är trots allt nyckeln till vidareutbildning och att i förlängningen bli en del av vårt samhälle.
Är det vanligt att man inte har slutfört grundskolan?
– Ja, många barn har spenderat åratal i flyktingläger, under torftiga förhållanden. Den skolning barnen har fått i lägren bygger mestadels på frivilliga insatser, lärare är en bristvara.
Åland extremt tryggt
I Gun Lindmans avhandling framgår att lycka, trygghet och kontakt med kvarlämnad släkt är viktigt.
– Man har kanske en mormor kvar i hemlandet, då är det angeläget att veta hur hon mår.
Hon berättar att det genast när undersökningen gjordes, framgick med all önskvärd tydlighet att trygghet var en av de mest centrala faktorerna. 
– Utan grundtrygghet finns inte förutsättningar att inleda språkstudier. De som kommit hit har alla levt i krig och otrygghet en längre tid, deltagarna i min studie upplevde Åland som en extremt trygg plats, säger Gun Lindman med tillägget:
– Polisen på Åland upplevs bland flyktingarna som synlig i samhället, och alla myndigheter som pålitliga och raka, vilket bidrar till trygghetskänslan.
Avhandlingen bygger på en kvalitativ studie, det innebär att den inte innehåller några kvantiteter i form av statistik.
Frågorna avhandlar personliga upplevelser kring exempelvis rasism.
Har intervjuobjekten upplevt rasism på Åland?
– I någon mån, men enligt min uppfattning förhållandevis lite. Någon kommentar har fällts i butiken, på gatan eller i andra vardagliga situationer. Ur ett samhällsperspektiv har man dock inte upplevt sig diskriminerade.
Ännu bättre
Integrationsarbetet på Åland framskridet, menar Gun Lindman.
– Integrationen sker framför allt i kommunerna, det vore önskvärt med en särskild person med just integrationsfrågor som sin enda arbetsuppgift. För närvarande är det den sociala sektorn som sköter om detta, den sektorn är redan i dag överbelastad med arbete.
För att få insikt i hur samhället fungerar, vore det angeläget att man från kommunernas sida kunde sätta in resurser för det, enligt rapporten. 
– Det finns ett enormt behov av information, en av de åländska kommunerna, jag minns inte på rak arm vilken, arrangerade en temadag de kallade ”Kommunens ansikte utåt”. Det var en stor succé bland flyktingarna. Hungern på kunskap, i syfte att bli en fungerande del av samhället, är stor, mycket stor.
Återkommande 
Gun Lindman hoppas att avhandlingen ska bli något av en handbok för framtida migrationspolitik på Åland. Den berör även praktiska frågor för att underlätta vardagslivet på en ny hemort.
– Ett återkommande tema, vilket också visar på vikten av detta, är språket. Det har framförts önskemål om språkbad i kommunerna. Medborgarinstitutets svenskakurser upplevs som bra, men flyktingarna själva menar att man i ännu större utsträckning lär sig svenska i vardagssituationer. Språkbaden skulle även ha en social effekt. Man kunde träffa nya åländska vänner där.
När det gäller orosmoment och negativa upplevelser visar undersökningen att det i första hand är barnens uppväxt, skola och oro för hälsan som uppmärksammas. Hur man ska få en arbetsplats i framtiden är ett annat ämne på listan över saker att oroa sig för.
– En kontaktperson på Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS), som administrerar hälsofrågor bland flyktingarna har efterfrågats. För närvarande finns ett EU-projekt kallat ”En säker hamn”, inom ramarna för detta finns en person som hjälper till med sjukvården. 
Finns det tolkar att tillgå inom ÅHS?
– Ja, tolkar anlitas via telefon från Sverige, i sjukvårdsfrågor krävs auktoriserade tolkar med tystnadsplikt. Flyktingarna behöver få full förståelse för eventuell medicinering, behandlingar och medicinska termer. Då är det väsentligt att man får informationen på sitt modersmål.
Sammanfattning
En annan aspekt som Gun Lindman vill ska vinna gehör, är att man bör ha i åtanke det trauma som lejonparten av flyktingarna har genomgått.
– Krig och eländiga förhållanden förorsakar ofta sociala problem, då vore det fint om ålänningar på individnivå tog kontakt med nyanlända familjer, vänner bidrar till trygghetskänslan.
Sammanfattningsvis påvisar studien ett behov av språkutbildning, bostad, medborgarskap, arbete och social inkludering.
– Gällande arbete finns det rum för utveckling visavi validering av yrkeskunskaper, det är ett tvåvägsarbete där vi också bör ta vara på den kunskap kvotflyktingarna besitter, avslutar Gun Lindman.

Peter Pussinen