Sömnapné är när luftvägarna faller igen under sömnen så att man får ett andningsuppehåll. Stoppet kan uppstå på olika platser mellan näsan och stämbanden.

– Det kan vara i näsan, den mjuka gommen, tungan eller svalget, säger Christian Bergman.

Slutar man andas i tio sekunder eller mer klassas det som ett andningsuppehåll.

– Det sker i sömnen så de flesta vet inte om att det sker. Man upplever att man sover bra. Men om det händer upprepade gånger störs sömnen och man blir inte utvilad.

Det är vanligt att det inte är man själv, utan någon annan person, som märker att man slutar andas när man sover.

– Ett vanligt symptom är att man först snarkar högt och sedan blir tyst, snarkar högt och blir tyst, säger Denice Björke.

Risk för olyckor

Eftersom sömnapné försämrar sömnkvaliteten leder det till att man inte känner sig utvilad på morgonen. Sedan fortsätter man att vara trött och har insomningstendenser under dagen.

– Det leder till en ökad risk för trafik- och arbetsplatsolyckor. Man tappar uppmärksamheten eller somnar vid olika tillfällen, säger Christian Bergman.

På sikt kan sömnapné leda till en ökad risk för andra sjukdomar, till exempel hjärt- och kärlsjukdomar.

Symptomen på sömnapné är av den typen att många har något av dem. Det behöver inte betyda att man har sömnapné.

– Att sova bättre eller sämre är en del av livet, säger Christian Bergman.

I åldersgruppen 20-65 år har minst fyra procent av männen och minst två procent av kvinnorna betydande sömnapné med dagsymptom.

– Det finns en könsskillnad. Kvinnor verkar vara skyddade före klimakteriet. Efter klimakteriet jämnas det ut.

Riskfaktorer

Övervikt är den största riskfaktorn för sömnapné. Ju mer man väger desto större är risken att man har sömnapné. Sambandet mellan övervikt och sömnapné ligger i att det blir trängre kring luftvägarna när man är överviktig. Men det är inte ett hundraprocentigt samband. Bland dem med allvarlig fetma, med ett BMI över 40, har cirka 50 procent sömnapné.

– Men ungefär en tredjedel av dem som har sömnapné är inte överviktiga och vi har också personer som är underviktiga, säger Christian Bergman.

Andra riskfaktorer är rökning och alkohol.

– Efter alkoholintag blir hjärnans kontroll över svalget sämre.

Även när man sover är hjärnan aktiv.

– Luftvägen hålls isär eller faller ihop när man sover. Det är olika för olika människor. Det kan vara ärftligt, men vi vet inte.

Trötthetsskala

Till lung- och sömnapnémottagningen kommer man med remiss, säger Denice Björke.

– Då får man göra en sömnregistrering.

Hon visar utrustningen som inkluderar band som sätts över bröstkorgen och på magen, en grimma i näsan, en puls- och syresaturationsklocka samt en mikrofon som tar upp ljudet av snarkningar. Mätningarna ger mycket information om personens andning och sömn, och den skrivs ut i kurvform.

Fem andningsstörningar per timme är normalt. Har man över 30 betraktas det som många. Då har man svår sömnapné.

Vid besöket på mottagningen får man också fylla i en trötthetsskala för sin dagtrötthet. Somnar man lätt och var som helst talar det för behandling. Den kan bestå av olika saker. Vid lindrig sömnapné kan det räcka med att sluta röka, gå ner i vikt eller börja sova på sidan. Men den vanligaste behandlingen är övertrycksbehandling genom näsan med en CPAP-apparat.

– Det är bra om man försöker sluta röka och gå ner i vikt. Men det kan gå bättre om man även provar en CPAP. Då kanske man orkar ta tag i det andra också, säger Denice Björke.

Måste sitta tätt

Relativt många personer använder CPAP på Åland, säger Christian Bergman.

– Den vanligaste frågan är om den låter mycket. Jag brukar svara att jämfört med hur du låter nu kommer det att var en västanfläkt.

Apparaturen i sig låter inte mycket, så länge som masken sitter tätt mot ansiktet. Däremot låter det ganska mycket om luften när det blir läckage.

– Alla har olika näsor och det ska vara helt tätt. Det första året som man har CPAP går man ganska ofta på kontroller för att byta mask och för att se att allt fungerar, säger Denice Björke.

Att somna och sova med en CPAP kan ta ett tag att vänja sig vid. Metoden fungerar inte heller för alla och det finns alternativa behandlingar. Men många som börjat använda CPAP kommenterar att de kommit tio år för sent till mottagningen.

– En person beskrev det som att få glasögon och sa ”Jag såg förut, men nu förstår jag hur andra har sett”, säger Christian Bergström.

Det kan dock ta lite tid att uppnå det.

– Det tar ofta månader innan man har full effekt av behandlingen.