Emilia Eriksson är född och uppvuxen i Mariehamn. I Övernäs gick hon både i grundskolan och högstadiet innan hon valde Ålands lyceum.
Varför Ålands lyceum?
– Jag visste inte vad jag skulle välja. Jag kom fram till att jag hade större valmöjligheter för studier om jag tagit studenten.
I vår skriver Emilia studenten och hon har redan nu bestämt sig för att först studera vid en folkhögskola med musikprogram i Sverige innan vidare studier.
– Var det blir har jag ännu inte bestämt, säger hon.
Emilia skulle vilja hålla på med musik i framtiden. Hon spelar klarinett vid Musikinstitutet och har planer på att fortsätta på den banan.
– Drömmen vore att få jobb som musiker i en orkester. 
Var ska du studera?
– Gärna på någon musikhögskola och helst i Stockholm. Men det är svårt att komma in så det gäller att ligga i och öva mycket.
Redan nu spelar Emilia med Stockholms ungdomssymfoniorkester. Varannan helg åker hon dit för att spela i orkestern och ta lektioner.
– Oftast är jag där från fredag till söndag. Men ibland kan det vara bara över dagen.
Finns en plan B
Mycket tid går åt för att öva och spela klarinett. Men eftersom Emilia tycker om det så är det ingen fara.
Hur kom det sig att du börja med klarinett?
– Jag blev egentligen tilldelad det instrument då jag provspelade olika instrument för att vara med i ungdomsorkestern då de startade en nybörjarorkester. Vi fick ge tre olika alternativ på instrument. Helst hade jag spelat tvärflöjt eller valthorn men jag fick mitt tredje val, klarinett.
Men Emilia är inte missnöjd, valet har trots allt blivit väldigt bra.
Om du inte blir musiker vad ska du då göra?
– Jag har en reservplan också. Då vill jag utbilda mig till sjukskötare. Men först ska jag ge musiken en chans.
Emilia gillar också att sjunga och har tidigare sjungit i kör men slutade med det för några år sedan.
Förutom att spela klarinett och musicera är Emilia också simtränare för två grupper i Ålands simförening.
– Jag simmade själv då jag var yngre så intresset för simning finns sedan länge. Att nu ha chansen att jobba med barn är väldigt inspirerande och utmanande.
Det bästa med att vara simlärare tycker Emilia är då hon ser barnens glädje över att klara något som de inte kunnat göra tidigare.
– De är verkligen ivriga att lära sig, säger hon.
Emilia har också varit scout i tio år och det är ett intresse som hon fortsättningsvis tycker är roligt.
– Man får många nya vänner genom scouterna och så har man möjlighet att lära sig nya saker och utvecklas.
Överraskande samtal
Då de ringde från Folkhälsan på Åland och meddelade att hon blivit nominerad till luciagruppen förstod Emilia först ingenting.
– Jag blev väldigt förvånad men tackade ja till att komma på uttagningen. Jag hade inte några förväntningar på hur det skulle vara eller om jag skulle komma med. 
När sedan samtalet om att hon kommit med i årets luciagrupp kom så blev hon både glad och överraskad.
- Jag tackade ja och kände att det här vill jag absolut vara med om.
Emilia är medveten om att det kommer att bli mer än fullt upp de kommande månaderna. Men hon ser fram emot allt.
– Att få fara runt och uppträda, träffa människor i olika livssituationer och att få glädja alla känns väldigt bra.
Hur tror du luciadagen blir?
– Fantastisk, tror jag. Det är jätteroligt att få vara med om det här äventyret. Dessutom är vi en bra grupp som har roligt tillsammans och stöttar varandra.
Emilia tror också att luciatiden kommer att bli en upplevelse som hon kommer att minnas i framtiden.
– Jag tror jag kommer kunna ta fram fina minnen från detta tillfälle så länge jag lever. Att dessutom få vara med som samla in pengar till behövande känns  bra. Man får chansen att göra skillnad, säger Emilia.
 
 
Luciakandidat nr 4
 
» Personligt
Emilia Eriksson
Namn: Emilia Amanda Sophia Eriksson.
Ålder: 18 år.
Bor: I Mariehamn.
Familj: Bor med mamma Camilla och katten Måns.
Gör: Går tredje året i Ålands lyceum på estetiska linjen.
Intressen: Spelar klarinett på musikinstitutet, jobbar som simlärare och är aktiv inom scouterna. Umgås med nära och kära.
 
Vad är lucia för dig?
– En fin tradition som funnits med i någon form i mitt liv sedan jag var liten och gick på dagis.

Nina Eriksson