Cajsa Hallbäck är född i Norge. Som ettåring flyttade familjen tillbaka till Åland.
– Jag har bott i Vårdö och Jomala innan vi flyttade till Mariehamn. Då var jag fem år, säger hon.
Cajsa gick i skola i Strandnäs, både grundskola och högstadium. Efter nian beslöt hon sig för att flytta till Tingsryd i Småland för att studera vid ett gymnasium med inriktning på musik.
– Jag gick i skola där i ett år. Men jag tyckte att skolan var väldigt oseriös så jag flyttade hem till Åland igen.
I stället valde Cajsa att börja studera vid Ålands lyceum.
Varför blev det lusse?
– Jag funderade på vård eller sociala linjen först men valde estetiska linjen vid Ålands lyceum för det kändes rätt.
Vad har du för yrkesplaner?
– Jag har en plan men om den går i lås vet jag inte. Mitt drömyrke är att bli präst men jag älskar också musik och sånglärare är ett annat alternativ för mig.
Intresserad av religion
Cajsa gillar att hjälpa människor, att uppträda och lära ut saker därför tror hon att prästyrket skulle passa henne väldigt bra.
– Naturligtvis är mitt intresse för religion och speciellt kristendom den största orsaken till varför jag vill bli präst. Att få möta människor i olika skeden i livet och få stödja och hjälpa känns rätt för mig.
Planen är att studera teologi vid Åbo akademi och förhoppningen är sedan att komma tillbaka till Åland och jobba.
– Jag älskar Åland och vill bo här. Jag kommer absolut tillbaka hit, säger hon.
Musik och sång tar också upp en stor del av Cajsas tid. Hon går vid Ålands musikinstitut sedan åttonde klass där huvudämnet är sång.
– Jag spelar också i ett jazzband där jag byter om med att sjunga och spela piano. Jag går också i en gitarrgrupp där jag försöker lära mig spela gitarr.
Hemma skriver och komponerar Cajsa musik på datorn. Drömmen är att få vara med i Melodifestivalen med en egenkomponerad låt.
– Det skulle vara stort. Komponerandet är annars bara en kul grej och jag har inte några planer på att ge ut någon skiva, säger hon.
Roligt att vara med
Att umgås med vänner är också viktigt för Cajsa.
Vad gör ni då ni träffas?
– Vi har spelkvällar, kollar på film och umgås, skrattar och pratar.
Några månader framöver har Cajsa också fullt upp med att öva in luciaprogram tillsammans med de övriga i luciagruppen.
– Jag visste inte att jag var nominerad innan de ringde och frågade om jag kunde komma på uttagning. Då berättade mamma att hon nominerat mig.
Före det hade hon inte haft en tanke på att vara med.
– Men ju mer jag började fundera desto roligare kändes det att få möjlighet att vara med.
Inför uttagningen var hon nervös men samtidigt kändes allt roligt.
– Jag var barnvakt efteråt till en fyraåring så tiden gick snabbt och jag hade annat att tänka på.
När hon fick samtalet om att hon kommit med blev hon väldigt glad.
Nu ser Cajsa fram emot att få öva in decemberprogrammet och att få uppträda med luciagruppen.
– Jag ser också, naturligtvis, fram emot luciadagen. Att få uppträda i kyrkan, åka i snäckan, sjunga och sprida glädje och ljus i decembermörkret. 
Cajsa har en kusin, Linda Svensson, som varit med i luciagruppen för åtta år sedan och av henne har hon fått rådet att ha det så roligt som hon kan.
– Jag ska ha roligt, vad annars kan jag ha eftersom jag får göra det som jag gillar mest: sjunga, uppträda och samla in pengar till de som verkligen behöver. Jag hoppas att det ska engagera många.
Varför ska man komma och se på lucia?
– Det är en kul tradition och ett kulturarv som man ska ta del av. Det är stämningsfullt och ljust i ett annars mörkt december. Därför ska man komma, säger Cajsa.
 

Luciakandidat nr 3
 
» Personligt
Cajsa Hallbäck
Namn: Cajsa Elise Andersdotter Hallbäck.
Ålder: 18 år.
Bor: I Mariehamn.
Familj: Mamma Siv, systrarna Ebba, Maja, Vera och Hanna. Dvärgpudeln Arian, kaninerna Lotten och Lakrits.
Gör: Går andra året i Ålands lyceum på estetiska linjen.
Intressen: Musik, vänner, skriva musik och musikproduktion på dator.
 
Vad är lucia för dig?
– Lucia är en av mina favorithögtider och har alltid funnits med sedan jag var liten. Att gå till torget, lyssna på den vackra sången och se luciagruppen i snäckan har alltid varit en upplevelse. Dessutom finns en historia bakom allt också.

Nina Eriksson