I takt med att planeringen av en fast förbindelse fortskrider blir anledningarna till att inte bygga en tunnel mellan Föglö och Lumparland allt färre.

Kommentarer

Kanske man på Åland känner

Kanske man på Åland känner ett visst obehag att vistas i en tunnel under vattnet ? I större städer går ju tunnelbanan ofta under vatten.Hur lång tid skulle vistelsen bli i tunneln ? Förslaget i sig är ju utmärkt, man slipper alla tidtabeller . Åka alla tider på dygnet bla.

Bra ledare. Finansutskottet

Bra ledare. Finansutskottet besökte Hitra i Norge under lagtingsperioden 2003-2007, där man byggt en tunnel som var ca 4,5 km. Man var mycket nöjda med projektet. En tunnel är miljömäsigt det bästa alternativet, likaså för de som bor på Föglö, Kökar , Sottunga mfl. Körtid genom tunneln skulle bli ca. 5 min om den är 6 km och farten är 80 km/h. Restid från Degerby ca 30 min till Mariehamn. Det borde ordnas en resa till Norge för dem som bor i de berörda kommunerna för att se hur tunnelprojekten fungerar i praktiken. Den resan borde LR sponsorera tillsammans med tunnelbyggarna.

Bästa Fredrik Rosenqvist, i

Bästa Fredrik Rosenqvist, i fredags skrev Du under rubriken: ”Ett helt fantastiskt projekt” – en ”nyhetsartikel” – angående återkommande planer på en vägtunnel till Föglö. Redan då utlät Du Dig smått poetiskt, citat: ”Nordost om oss är Skarven på väg in till Degerby, vilket har sin symbolik eftersom den tunnel som om några år är tänkt att ersätta sjötrafiken mycket väl kan gå rakt under oss. Bakom projektet ligger, som Ålandstidningen skrivit tidigare, det privata företaget FS-Links.” ... FS-Links och Otto Hojar har blivit en rätt välkänd företeelse, jo. Men samhällsstöd, skattemedel, som tidigare har tilldelats just Hojar, med samhällsvinst i sikte – dags att redovisa resultatet därav nu, kanske? ”Geomap” däremot, med bland andra Morten Urhaug – det företaget torde på Åland vara betydligt mindre känt. Urhaug förklarade förvisso i fredags, bl.a att, citat: ”vi lägger ut en kabel på botten och detonerar sprängladdningar längs med den.” ... Och han fortsatte – i nyhetsartikeln – citat: ”Det är helt fantastiskt att det är lokala, privata intressen som ligger bakom projektet.” (Citat fortsätter)

Gräsrots dopnamn, såväl som

Gräsrots dopnamn, såväl som hans personalia, är av ringa betydelse i sammanhanget – eftersom han är just det som hans signatur gör gällande. Om orsaken därtill är exakt densamma som för ”Pseudonyms” egna namnval, ... bör också det månne då betraktas som en akademisk fråga? Hur som helst, om Pseudonym till vardags är en gräsrots motsats – då tas härmed dennes sällsynt exklusiva argumentering för förtrytelsen över att ha blivit trampad på ömma tår som en uppmuntran så god som någon.

När man ger sig själv

När man ger sig själv epitetet "gräsrot" brukar syftet främst vara det självberättigande, dvs genom att intala sig att man "sparkar uppåt" kan man gnälla och skälla och vara oförskämd utan ljuddämpare. I många fall är gräsrötterna dessutom lika äkta som de i Eckeröhallen.

Din kunskap om vad epitetet

Din kunskap om vad epitetet gräsrot ”brukar” syfta på, i kombination med Din egna högst originella ”Pseudonym” – vad kan mer än det tyda på att bakom just Pseudonym döljer sig en ”fullfjädrad” landskapspolitiker. Enligt Landskapsregeringens uppfattning, vill säga. Förövrigt ska villigt erkännas att Gräsrot faktiskt blir något förlägen över den djupsinniga uppmärksamhet han förlänas av Pseudonym. Dock är han tämligen säker på att våra personliga ömhetsbetygelser sinsemellan är av ett mera måttligt allmänintresse.

(Citats fortsättning) ” Vi är

(Citats fortsättning) ” Vi är vana att jobba med offentliga myndigheter som sitter på den stora penningpåsen, men här är det privatpersoner. Det har vi aldrig varit med om tidigare när det handlar om ett så här stort projekt.” ... Frågan är, vem siktar egentligen på den ”stora penningpåsen”? Projektet påminner onekligen om SVT:s ”Uppdrag gransknings” belysning av den ”fantastiska” grusgropen i Haparanda (googla på: Mikael Fahlander miljardprojekt i Haparanda). SF-Links tunnelprojekt – det är tydligen så fantastiskt, det, att man anser ”sig” ha råd att undersöka två alternativa tunnelsträckningar. Nummer ett från Svinö till Långholm/Gripö – ett komplement till Kortrutten! Alternativ två verkar dock vara bordlagt. Som onödigt, kanske? Förövrigt har vi motsvarigheter på betydligt närmare håll än Haparanda. En finns i Eckerö. Euforin på vissa ”nyhetssidor” angående Fifax ... passande till lärdom och varnagel, Ålandstidningens trovärdighet till fromma? Dessbättre verkar trafikministerns nätverk av flygfält runtom i skärgården vara ett avfärdat fenomen.

Sidor

Klimatförändringen i Östersjön är snabbast i hela världen, snabbare än i Arktis. Så uttryckte sig professor Erik Bonsdorff i sitt tal vid Östersjöfondens prisutdelning nyligen. Klimatet är, föga överraskande, en av de viktigaste frågorna i det stundande EU-valet.

Det är först i tider av kris som hoppet verkligen behövs sägs det. I så fall är 2019 ett år när behovet är större än någonsin.

Den nya politiska rörelsen Hållbart initiativ är ett välkommet tillskott på den politiska kartan.
Att lyfta upp hållbarhetsaspekterna tvingar alla åländska politiker att skärpa argumenten för sina olika versioner av det goda samhället.

Att stigande bensinpriser skapar grogrund för missnöje är inte alls oväntat. Människors dagliga transportbehov gör att skattehöjningar på drivmedel blir mycket konkreta i vardagsekonomin. De senaste proteströrelserna har generellt ytterst rimliga krav och förtjänar att tas på allvar.

Nästa vecka går Europa till val. Ytterlighetspartierna kommer inte att ta makten, men bli betydligt större. Det måste leda till en diskussion om vad EU ska vara.

Utkastet till ny lag om barnomsorg och grundskola innehåller flera förbättringar, men uppvisar också tendenser till centralstyrning från landskapets sida gentemot kommunerna. Resultatet av den pågående remissrundan får avgöra vilket det slutliga intrycket av lagen blir.

När det blir dags för framtidens historiker att se tillbaka på vår tid så kommer en sak att vara väldigt tydlig; hur kommunikationerna snabbt förändrades och hur detta påverkade samhället och hur vi talar om olika samhällsfrågor. Och det har betydelse, det snabba och hetsiga debattklimatet påverkar politiker och hur man löser politiska frågor.

Inget byggnadsförbud för Boreniuska huset. Det är ett välkommet beslut för alla som vill att Åland även fortsättningsvis ska ha ett levande centrum.

Antti Rinne lyckades locka och pocka Centern att acceptera att vara med i regeringsförhandlingarna. Men det är ett sargat parti med en lam anka som ordförande – hur påverkar det läget kring förhandlingsbordet?

Upp till en miljon av världens uppskattningsvis åtta miljoner växt- och djurarter hotas av utrotning, många inom de närmaste decennierna. Slutsatsen i FN:s vetenskapliga expertpanel för biologisk mångfald är skrämmande.

I dag finner vi ålänningar på olika scener runt om i hela Europa. Det åländska kulturlivet har tagit fram en mängd olika talanger som nu lever sin dröm och fungerar som goda Ålandsambassadörer.

Det finns ingen orsak för borgerligheten att begränsa sig till ekonomiska frågor i samhällsdebatten. Även frågor om hur vi lever våra liv behöver baseras på grundläggande värderingar om individens frihet och äganderätt.

Det ser ljusare ut för svenska språket och satsningarna för att motverka klimatförändringen om de tilltänkta partierna SDP, Samlingspartiet, De gröna och SFP bildar regering. Sannolikt kan vi då också se fram emot sänkt inkomstskatt.

Fler ledare