Det är en underbar sommarkväll i Paris. Jag spelar musik för ett trångt dansgolv ombord en vacker ångbåt. Stämningen är på topp och rosévinet flödar i värmen. Från kajen vinkar förbipasserande turister och jag vinkar glatt tillbaka. De är nog på väg till Eiffeltornet strax intill… 
 Så härligt. Så bekymmerslöst. 
 Men nu, ett år senare, kan situationen inte se mer annorlunda ut.
 Stängda gränser, isolering, arbetslöshet, en lidande ekonomi och det värsta av allt; förlorade människoliv. Epidemi, pandemi, inte i min sjukaste fantasi.
Om du frågar skulle jag beskriva mig själv som en positiv person. Men mitt i allt elände har det blivit lätt att ta till sig det negativa. Ge mig två minuter och jag kan visa hur skört livet är. Hur orättvist det verkar. Hur svårt det är att skapa förändring.
Men lätt är inte rätt.
Tre dagar innan Frankrike införde utegångsförbud åkte jag hem till Åland. Bakom mig lämnade jag en fullspäckad kalender och en rusande framtid i en intensiv storstad. 
En ...                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                            Två ...                                                                                                                                                             
Tre månader senare kan jag summera tiden på Åland som en nyttig paus i livet. En tid för självreflektion och nya perspektiv. 
Att få återvända till en trygg hamn när hela havet stormar känns fantastiskt. Det är en sådan trygghet som ger tillåtelse till en positiv framtidstro och insikt om vad som verkligen betyder något. 
Så trots allt elände är min uppmaning att inte låta denna kris gå till spillo. Vill man så kan man se saker. Låt mig ge några exempel. 
Vårdpersonalen är hjältar, året om. Man ser nu, jämfört med förra året, en stark positiv trend av unga som vill bli sjuksköterskor och läkare. I stället för att avskräckas vill de unga hjälpa till.
Vårt förändrade beteende påverkar miljön positivt och koldioxidutsläppen tros minska i år. En klarblå himmel i Kina, rent vatten i Venedig och Himalaya syns för första gången på 30 år från staden Jalandhar.
Över en miljon finländare har jobbat hemifrån under våren. Undersökningar visar positiva effekter som mer tid för familjen, ökad produktivitet samt att man slipper pendla. Åland är ett Zoom-samtal från vilken storstad som helst.
En kris som denna för människor närmare och det värmer mitt hjärta att se hur främlingar ställer upp och hjälper varandra. Vare sig man handlar mat eller medicin till någon i riskgruppen, går ut med grannens hund eller handlar lokalt.
Så, jag hoppas att denna kristid ger alla en chans att inse vad som är värdefullt på riktigt. Vad som verkligen betyder något. Kanske till och med en förstärkt upplevelse av nuet. Att vara och kunna ta tillvara. 
Jag kunde inte vara mer tacksam över att ha fått tillbringa denna tid på Åland. När mina vänner suttit instängda i små lägenheter i Paris och enbart haft tillåtelse att gå ut en gång om dagen, så har jag fått tillbringa min tid med familjen och fått röra mig i den vackra åländska naturen. 
Efter att ha varit bortaålänning i mer än tio år, så har jag fått upptäcka Åland på nytt. Åland är ett samhälle med stark solidaritet där människor verkligen värnar om varandra. En trygg hamn jag alltid vill kunna återvända till, oavsett om havet stormar eller inte. 
Livet är skört. Ta hand om varandra! 
 
Petra Silander, skådespelare och dj

Ålandstidningen