Vid en båtmässa som hölls i Helsingfors nyligen visade det sig att de flesta som vill ta sig fram på sjön väljer motorbåt. Seglarna är en minoritet och få nya segelbåtar beställs. En stark trend är också att proppa båtarna fulla med elektronik för alla tänkbara och en del otänkbara behov. Men det man glömmer att upplysa gröna båtägare om är att tekniken är ett hjälpmedel och inget annat. Som båtförare måste man, precis som med bilar, hålla koll på hela trafiksituationen för man är ju inte ensam ute i farlederna.
Tidigare i den här månaden inträffade en båtolycka på Erstan-fjärden i Åboland och den krävde två dödsoffer, båda ombord på en segelbåt som råkade ut för svall från en större motorbåt som körde alldeles för nära. De rättsliga påföljderna för dödsvållandet har inletts.
Den här olyckan kan sägas vara typisk för hur situationen på sjön har utvecklats bland nöjestrafiken. De allt större och motorstarkare båtarna kopplade med alldeles för liten sjökunskap gör att många tillbud inträffar.
Motorbåtar kör alldeles för nära mindre båtar och seglare och skapar med de stora svallvågorna situationer som kan bli livsfarliga för mindre farkoster. Men dessa sjömarodörer tänker inte så, det är ju så kul att lattja med mindre båtar för att se vad de tål. Alternativt begriper man inte att man försätter människor i livsfara med dessa enfaldiga fartlekar. Alla vill ju tro att de har samma rättigheter som förarna i de fartrace som anordnas till sjöss sommartid.
Diskussionen om körkort för motorbåtar kommer igång varje år efter olyckor och incidenter med motorbåtar inblandade. Och visst kunde det kanske göra att några förare blev mer medvetna om att det finns regler att hålla och hänsyn att tas även till sjöss. Men högst troligt är att man inte kan förändra särskilt mycket med ett körkort. Inga test i världen kan ersätta sunt förnuft och det som man brukade kalla gott sjömanskap. I det senare begreppet ingår att ta hänsyn till andra trafikanter och inte köra om alldeles för nära, till exempel.
Men allt detta glöms bort när unga, rika och okunniga personer tar plats bakom ratten till ett fartvidunder som naturligtvis måste testas. Att dessa båtar ofta är fullpackade med kompisar som hejar och hetsar på föraren gör inte situationen säkrare. Att båtarna är försedda med autopilot invaggar dem som är ombord i en falsk trygghet som kan förbytas i motsatsen på ett ögonblick.
Att det inte förs en diskussion om motorbåtars negativa miljöpåverkan är underligt. Utsläppen från båtarna är betydande och svallet från båtarna förstör både stränder och bryggor i skärgården och orsakar störningar på fågellivet, en sak som definitivt inte behövs i dagens redan ansträngda läge.
Här kunde man definitivt använda beskattning som ett styrmedel och se till att dessa fartvidunder beskattas för den inverkan de har på miljön. Har man råd att skaffa dessa nöjesfarkoster bör man vara beredd att betala för den skada de orsakar.
Här har vi en lagstiftning som släpar efter och det gäller för mycket annan teknik också. Vem har exempelvis tänkt på säkerheten när man introducerar el-sparkcyklar som får köra bland fotgängare på trottoarerna och som genom sin tysta gång gör att många inte upptäcker dem innan man har dem i hälarna. Det verkar som om den så kallade utvecklingen alltid lyckas ta lagstiftarna på sängen med många onödiga olyckor som konsekvens. En bra tumregel att komma ihåg är att teknik är en utmärkt tjänare men en usel chef.

Benita Mattsson-Eklund