Statistikcentralen gav i veckan ut färska siffror över befolkningsutvecklingen i landet.
Förra året ökade folkmängden i endast fem landskap och enligt prognosen finns det om 15 år inte ett enda landskap i Finland där det föds fler människor än det dör. Fortsätter utvecklingen kommer Finlands folkmängd att börja minska år 2031 och 2050 kommer antalet finländare att ha reducerats med 100.000 personer.
Men det finns några få landskap som går i motsatt riktning, och där befolkningen fortfarande år 2040 trots allt ser ut att öka. Att Åland (tillsammans med Nyland) hör till denna exklusiva skara har vi inflyttningen att tacka för.
Även Ålands statistik- och utredningsbyrå (Åsub) kom med en ny rapport i veckan. Den visar att Åland under 2018 noterade en rekordstor inflyttning då omkring 1.100 personer flyttade hit medan 800 flyttade bort.
Man kan inte vara nog tydlig med att Åland behöver inflyttning. När partiledarna i somras möttes i en debatt var alla eniga om att när det kommer till näringspolitiken är just en ökad inflyttning, och ett ökat företagande, prio ett. Men med en växande befolkning följer också utmaningar.
År 2040 uppskattas antalet invånare på Åland enligt Yle vara närmare 34.200. Av dem är cirka 6.400 barn och ungdomar (jämfört med 6.300 i dag), 9.300 pensionärer (6.800 i dag) och 18.600 personer i arbetsför ålder (17.000 i dag).
Att de äldre lever allt längre betyder att trycket på den sociala sektorn kommer att öka. Samtidigt kommer kommunerna med störst inflyttning att behöva bygga ut barnomsorg och skola men också detaljplanera fler områden för bostäder. Detta har inte minst Jomala, som för övrigt är den av landets svenskspråkiga kommuner som toppar befolkningsutvecklingen, fått erfara de senaste åren.
Statistikcentralen påpekar att syftet med prognosen är att uppmärksamma beslutsfattarna om vartåt utvecklingen är på väg. I landskap med en minskande folkmängd finns nu en möjlighet att – genom till exempel sociala, ekonomiska eller andra samhälls- och regionalpolitiska beslut – försöka vända trenden.
Men även om utvecklingen på Åland vad gäller folkmängden visar en stigande kurva går det inte att luta sig tillbaka. Ska vi kunna upprätthålla den så viktiga inflyttningen även framöver finns en rad frågor att lyfta – eller varför inte debattera så här i valtider?
Förutom ovannämnda dimensionering vad gäller barnomsorg och skola kan man också fråga sig om dagens förutsättningar uppmuntrar till entreprenörskap och företagande. Hur ser tillgången på jobb ut? Kan vi ta tillvara de inflyttades kompetens bättre än vad vi gör i dag och hur ska vi få fler av de unga som flyttat bort att återvända efter avlagd examen?
Vill landskapet och de åländska kommunerna, liksom Jomala framgångsrikt gjort, profilera sig som en plats som är attraktiv för inflyttning krävs helt enkelt en beredskap att möta de utmaningar som följer när vi blir allt fler.

Annika Kullman