På holmarna i den hemliga arkipelagen ståtar slottsliknande trähus i det dunkla skymningsljuset. På en del bilder flyger vita svanar förbi och på andra skymtar en mystisk figur i svart huva. Här och var syns bokstäverna SOS målade på fasaderna.
– Jag har gjort så många vackra landskap i mina dagar att nu får det räcka. Nu målar jag precis som jag vill istället och det får gärna vara lite spännande, säger Ann-Britt Eriksson.
På en bild som heter ”Vid vägens slut” står en den mytiska figuren i en korvkiosk.
– Nej, det är inte döden, och det är inte mitt alter ego. Det är en figur som bor i arkipelagen, säger Ann-Britt Eriksson lite gåtfullt.
En del av arkipelagbilderna har hon ställt ut tidigare, men ett helt nytt motiv är korna. Några av dem betar i hagar medan andra köar som utklippta siluetter uppträdda på en tråd. Hon kallar dem för ”kollredes ko collage” efter det åländska ordet kollrede som ungefär betyder trams.
– Korna är våra tålmodiga ammor som bemöter vårt utnyttjande med mildhet.
Korna är dock ett avslutat sidoprojekt, förklarar hon.
– De bor inte på öarna för där är terrängen för oländig.
Utställningen visas under mars månad.
