1868 flyttar assessor Abraham Öhberg till Åland där han fått jobbet som föreståndare för Navigationsskolan i Mariehamn. Här lever han och hans hustru Julia i drygt tre decennier innan de 1899 flyttar till Helsingfors.

Som avskedspresent får paret ett påkostat fotoalbum med nittio visitkortsfotografier av vänner, bekanta och kolleger. Den franska seden att skänka sina vänner visitkortsporträtt hade även nått Åland. Fotograf Ludvig Bodnar var verksam här sedan 1888.

– Det var ett slags dåtidens Facebook. I albumet finns bilder på många av de mest betydande högreståndspersonerna i Mariehamn kring sekelskiftet, beskriver överintendent Graham Robins som tillsammans med sina kollegor och några externa experter har skapat en utställning som ger en ögonblicksbild av Mariehamns borgerskap runt år 1900.

Detektivarbete

Albumets fotografier är försedda med namn och titlar. Flera av de avbildade personerna var inte längre i livet vid överlämnandet, men de kände paret Öhberg som haft en stor bekantskapskrets. De flesta tillhörde Mariehamnsnoblessen, men även ståndspersoner från landsbygden fanns representerade.

Alla personer utom en är identifierade genom idogt detektivarbete i tidningslägg och arkiv av Kjell Ekström och Conny Andersson. Den ende som de inte lyckats fastställa identiteten på är en undflyende magister Chydenius, som det fanns fler av.

Sekelskiftets Mariehamn var ett litet samhälle vars centrum huvudsakligen bestod av Strandgatan och Parkgatan och hamnen, säger Conny Andersson.

Men det hindrade inte att det fanns en livfull societet i staden.

– Många av ortens ledande tjänster innehades av personer som flyttat hit från fastlandet, berättar Graham Robins.

Bland dessa återfanns bland andra postmästaren, lotsfördelningschefen, tullförvaltaren, handelsmän, bankdirektörer, präster, doktorer, lärare, skeppsredare och kaptener.

Men även infödda ålänningar gjorde karriär och klättrade på samhällsstegen. Ett exempel är torparsonen Matts Wilhelm Eriksson som studerade och blev skeppare. Han och hans familj är med i albumet.

Många kvinnor

Det finns gott om kvinnor bland porträtten.

– Fruarna kunde inte göra tjänstemannakarriärer på den tiden, men många av dem var ändå mycket aktiva i samhället, inom bland annat kulturlivet och på välgörenhetsområdet.

En kvinna som gick sin egen väg var Klarry Rajander (1857-1926).

– Utbildad i Ekenäs anställdes hon 1880 som föreståndare för Mariehamns folkskola där hon verkade i 46 år. Hon var en jämnställdhetskämpe, och propagerade för kvinnlig rösträtt och klädd i slips och stärkkrage, berättar Graham Robins.

Utställningen lyfter fram en handfull av de avfotograferade personerna med lite fördjupad information. Två av dem, Uno Godenhjelm och Julia Öhberg själv presenteras till och med på film i dramatiserad form med manus av Kjell Ekström. De spelas av Ulf Weman och Maria Johans. Det går även att bläddra i en digitaliserad version av albumet.

Abraham Öhberg avled 1914 och hustru Julia Öhberg året därpå. Deras arvingar donerade sommaren 1918 fotoalbumet samt några mindre föremål till Ålands kulturhistoriska museum.

Utställningen öppnar med vernissage i morgon torsdag, klockan 18. Den visas sedan till den 17 mars.