Åter har vildsvin observerats på Åland. Den första observationen gjordes den 2.10 då tre vildsvin filmades på golfbanan i Kastelholm. Spår har också observerats på Simskäla och sedan i Hammarland.
Det kan bara spekuleras kring om de har tagit sig hit naturligt eller om de är inplanterade. Man kan konstatera att vildsvinsstammen är i kraftig tillväxt i Finland och att vildsvin kan komma att vandra till Åland och att vi därför, oberoende av hur dessa har kommit hit, behöver en strategi för hur vi ska hantera läget.
Vildsvinen ökar snabbt eftersom suggorna normalt får 5-6 kultingar per år, ibland fler. I Sverige har stammens tillväxt under ökningsfasen legat kring 30 procent årligen vilket resulterar i att stammen fördubblas vart tredje år. De flesta kultingarna föds i februari – maj.
Vildsvin förorsakar skador framför allt i jordbruket och trafiken, men även i trädgårdar och andra miljöer som golfbanor, kyrkogårdar och idrottsplatser. Begärliga grödor är ex. ärter, vete, majs och potatis men även på vallar och betesmark kan skadorna bli omfattande.
Trafikskador med vildsvin är i genomsnitt omkring 70 procent dyrare än en krock med rådjur. Vildsvin kan även påverka djur markhäckande fåglar.
Vildsvin kan sprida afrikansk svinpest och kan göra att sjukdomen etablerar sig. Rädslan för svinpest har gjort att man i Finland har som målsättning att halvera vildsvinsstammen och infört förbud om att hålla tamsvin utomhus. ASF har inte påträffats i Finland men har konstaterats i Ryssland nära finska gränsen och i många länder i Europa.
Av dessa skäl sammantaget vore det mycket olyckligt om vildsvinen etablerade sig på Åland.
På Åland får vildsvin jagas hela året med undantag för sugga som åtföljs av kulting som inte får fällas före kultingarna är skjutna. Inget särskilt tillstånd behövs för att jaga vildsvin och det finns inga begränsningar gällande antal som får fällas.
När vildsvin observerades förra gången 2014 ordnade LR möten och informationstillfällen vilket ledde till att landskapsregeringen gick ut med ett antal rekommendationer. Det viktigaste är att få till ett fungerande samarbete med jaktlagen och se till att nödvändig jakträtt på vildsvin erhålls på de marker jaktlagen förfogar över.
Så länge vildsvinen är rörliga kommer jakten att vara slumpmässig och mycket svår. När vildsvinen har gjort sig hemmastadda i något område kan specifika åtgärder vidtas, vårt förslag är att:
•Landskapsregeringen sammankallar ett möte med jaktvårdsföreningen och jaktlag i området. Effektiv organisering och att alla arbetar för ett gemensamt mål är extremt viktigt för att jakten ska lyckas.
•Landskapsregeringen kan erbjuda att ta in riktigt effektiva vildsvinsjägare från Sverige som tar hit duktiga hundar vilket skulle underlätta jakten. LR reserverar medel för detta i budgeten för 2019.
•Landskapsregeringen kan erbjuda hjälp genom att låna ut eller bevilja bidrag för viss utrustning som foderspridare och viltkameror.

Med hopp om gott samarbete,
Camilla Gunell
Närings- miljö- och energiminister
Robin Juslin, jaktförvaltare

Ålandstidningen