I tisdagens rusningstrafik mötte jag en polisbil. Denna slog prompt på blåljusen och vände om för att stoppa mig. Skrämmande–jag visste att jag inte begått någon trafikförteelse, så något värre måste ju ha hänt!
Nej, tydligen inte! Poliserna informerade mig om att detta var en normal trafikkontroll, så de kontrollerade mitt körkort och utförde ett alkoholtest.
Detta tog dock flera minuter, och medan jag väntade så hann flera kollegor och bekanta köra förbi mig–stående på en busshållplats, med blåröda ljus bakom och en polis utanför dörren. Till slut så gav konstapeln tillbaka mitt körkort, de ursäktade sig, och jag fick fortsätta min färd.
Onsdagen var ju på grund av detta ett rent helvete! Rykten sprider sig som löpeldar på denna vår holme, och varannan människa jag träffar undrar ju vad jag gjort för att bli stoppad. Jag, som en mycket renrakad människa som blinkar i varje rondell och inte ens dricker socialt, blir därmed tvungen att om och om igen förklara att det ”bara var en vanlig trafikkontroll”, och att ”polisen tydligen gör så nu”. Dessa påståenden blir så klart bemötta av skepticism, för ingen har ju någonsin hört om en sådan trafikkontroll förut.
Då jag kommer hem och läser tidningen, så kan jag läsa om hur polisen på tisdagen ”i en trafikkontroll funnit en person efterlyst för tre brott, som sedan fick fortsätta sin färd”.
Fantastiskt! Man måste ju inte ens ha speciellt bra fantasi för att inbilla sig att denna rapport berör mitt polismöte, och mitt i allt så är mitt rykte hos kollegor och arbetsgivare nedsmutsat.
Denna metod för ”vanliga trafikkontroller” behöver verkligen ifrågasättas. Oskyldiga människor ska inte under några omständigheter bli tvungna att försvara sitt rykte på grund av något som polisen utsatt dem för! Utför trafikkontroller med stoppskylt på trafikkontrollplatser, eller på en busshållplats i fall kontrollplatserna är för välkända. Att stoppa någon med blåröda ljus utan att de är misstänkta för något brott är inte acceptabelt.
Någon som inte är efterlyst för tre brott

Ålands polismyndighet har fått möjlighet att bemöta insändaren, men valt att avstå.

Ålandstidningen