Insändare
Läxor – ett nödvändigt ont
Under de senaste dagarna har två insändarskribenter tagit upp läxor och föreslagit ett avskaffande.Argumenten som framförs är dock inte övertygande. För att kunna bedöma nyttan med läxor så måste man se på fakta och vad forskningen säger.För det första: Sverige är knappast ett föregångsland då det gäller utbildning. Av rent ideologiska skäl har man försökt avskaffa både betyg och läxor och även om man den senaste tiden lyckats vända trenden något så förskräcker spåren.
Under de senaste dagarna har två insändarskribenter tagit upp läxor och föreslagit ett avskaffande.
Argumenten som framförs är dock inte övertygande. För att kunna bedöma nyttan med läxor så måste man se på fakta och vad forskningen säger.
För det första: Sverige är knappast ett föregångsland då det gäller utbildning. Av rent ideologiska skäl har man försökt avskaffa både betyg och läxor och även om man den senaste tiden lyckats vända trenden något så förskräcker spåren.
Sverige har, i jämförelse med Finland, även längre skoldagar (enligt OECD) vilket naturligtvis ger mera tid för repetition.
Det finns en hel del studier på just läxors inverkan på inlärningen och de resultaten är ganska entydiga: Det finns mätbara, positiva effekter av läxor. Hos riktigt små barn är effekterna små, men ökar ju äldre barnen blir (Cooper 2006).
Inom utbildning är det viktigt att befästa kunskaper och befästa är vad man gör då man repeterar och gör läxor. Just repetition är viktigt i många ämnen. Språk är ett bra exempel, matematik är ett annat. Ska du bli bra i matte ska du räkna och räkna mycket.
Många, även lärare, har dock missförstått vad läxor är. De är inte ett sätt att hinna med saker man inte hunnit med på skoldagen! En bra matteläxa ska inte ta upp nya saker som man inte hunnit med på skoltimmen.
Vidare ska läxor alltid följas upp. Nästa lektion ska läraren kontrollera om något var oklart i läxan och i så fall gå igenom det på nytt.
Cathy Vatterott (2010) nämner några viktiga saker gällande läxor:
1. Syfte – Det ska vara helt klart för eleverna vad syftet är med den givna läxan.
2. Effektiv – Läxan ska klaras på en rimlig tid och ska utmana elevens intellekt.
3. Ägarskap – Elever som känner samhörighet med uppgiften presterar bättre. Ett bra sätt är att involvera eleven i valet av uppgift.
4. Kompetens – Eleven ska vara trygg i att hen har den kunskap som krävs för uppgiften.
5. Inspirerande – Eleven ska känna att uppgiften är rolig.
Finns det då inga negativa effekter av läxor? Ja, de ger de elever som har föräldrar som kan hjälpa sina barn, vid behov, en fördel.
Kunde vi hantera läxor på ett annat sätt? Naturligtvis! Förläng skoldagen med en till två timmar per dag och ordna läxläsningen i skolan, men är det någon som på allvar tror på den idén?
Anders Gustafsson
Ålandstidningen