Regeringen Thörnroos, med Hållbart Initiativ i regeringsblocket, verkar helt ha tappat taktpinnen i hållbarhetsfrågor. Vid måndagens lagtingsplenum debatterades en ändring av tobakslagen där regeringspartierna förespråkar en åldersgräns på 15 år vid försäljning av tobaksprodukter med ögonkontakt och övervakning av en 18-årig kollega. En övervakning som i praktiken är svår att efterfölja och kan tolkas så att den myndiga personen lika gärna kunde sälja produkten.

Moderaternas social- och hälsovårdsminister Annette Holmberg- Jansson (MSÅ) driver näringspolitik i stället för socialpolitik. Den förre ministern på samma position Wille Valve (MSÅ), tillika ordförande för ÅHS, tar i med raljerande brösttoner i sitt anförande när han försvarar tobaksförsäljning av minderåriga.

Detta trots att man känner till de bakomliggande faktorerna för ökat tobaksbruk: tillgänglighet, pris och den sociala acceptansen. Man känner till tobakens negativa påverkan på miljön, nedskräpning, fimpar som förgiftar våra vattendrag och skövlingen av regnskogen.

Målsättningen med det tobaksförebyggande arbetet är att påverka attityder och normer, att minska efterfrågan och tillgänglighet samt jobba med tobaksavvänjning.

Trots allt detta väljer Hållbart initiativ, som gjorde ett framgångsrikt val just på hållbarhetsfrågor, att inte ta ställning. Man lägger i stället ner sina röster i ett rätt enkelt ställningstagande.

Vi menar att om det enligt lag är förbjudet att nyttja produkten ska du inte heller ha ansvar över att sälja eller hantera den. Att man aktivt väljer att utsätta ungdomar för denna press är ytterst anmärkningsvärt.

Näringslivets intressen kan inte gå i första hand när det gäller hållbarhetsfrågor. Man har ett ansvar som regeringsparti att sätta gränser, och skapa normer för ett hållbart samhälle.

Jessy Eckerman (S)

Nina Fellman (S)

Camilla Gunell (S)

En läsare ställer på insändarplats frågor om löparbanorna på WHA.

Jag tycker de flesta i Sverige är ganska usla på att hålla avstånd, men det är nog till och med värre här på Åland. Folk går ju omkring precis som vanligt och ställer sig precis bakom en i kön.

Redaktör Jonas Bladh ställer en relevant fråga om vem som egentligen bestämmer i Mariehamn med anledning av infrastrukturnämndens beslut att anslå 300.000 euro för att finansiera transport av tjärasfalt till behörig destruktionsanläggning.

Våra politiker har bestämt att WHA efter ombyggnaden ska ha två löparbanor. Nu är ombyggnaden klar och löparbanorna övermålade. Vet någon politiker eller tjänsteman vad som hänt? Tacksam för svar.

”Friidrottare”

Du som saboterat strömförsörjningen på Herrön natten mot onsdagen den 8.7 bör väl höra av dig utan påminnelse. Vi vet vem du är!

Tråkigt att höra. Förstörda kylvaror bör ersättas om du har någon känsla i kroppen.

Diskussionen om den åländska valundersökningen som utfördes som en del av den finlandssvenska Barometern har gått varm sedan resultaten publicerades för en vecka sedan. Det är välkommet, publikationer av den här typen ska väcka debatt!

Om jag vore ett vildbi, skulle jag inte ta in på närmaste billiga insekthotellkedja.

Hacke hackspett har hittat en fin födkrok genom att med sin spetsiga näbb och 10-15 centimeter långa klibbiga tunga äta upp alla hotellgäster.

Försök till svar till René Janetzko:

Allt för många offentliga kommentarer gällande de prognoser för tiden efter krisen som hittills framförts av finska ministrar betonar behovet av att återbygga de offentliga finansernas ”hållbarhet”.

Jag som initiativtagare till Annica Sjölund Summer Camp vill här besvara insändaren från René Janetzko. Fotbollsskolan anordnas sedan sex år tillbaka på initiativ av mig och genom åren i samarbete med olika aktörer.

Man saknar inte kon förrän båset är tomt brukar det ju heta. Det gäller verkligen också den fria rörligheten, en av hörnstenarna i EU-samarbetet. Vi börjar bli många nu som aldrig upplevt ett EU med gränskontroller, restriktioner och tullar.

En otroligt intressant undersökning som presenterades i Ålandstidningen den 3 juli. Några spontana reflektioner på utfallet:

En aningen satirisk reflektion avseende några nyligen publicerade insändare.

Fler insändare