Han har lyft, kört och flyttat allt mellan himmel och jord. Det handlar om allt från betongelement, båtar och stugor till byggmaterial och diverse stålkonstruktioner. Han har varit involverad i bygget av Marsunds bro och han har levererat klaffar till färjfästen i skärgården – det finns väldigt få saker som inte har synts på något av Max Lundströms lastbilsflak genom åren.
Ålandstidningen träffar Max Lundström i hemmet i Jomala. De första att hälsa oss välkomna är de vänliga, men nyfikna chihuauorna Ville och Hektor.
– De är bägge åtta år gamla men beter sig som valpar, säger han.
Max Lundström föddes i Helsingfors men växte upp i Pernå i Östra Nyland. I unga år flyttade han till Åland eftersom han fick anställning som traktorförare vid lantmannaskolan, som den då kallades i folkmun.
– Men när jag kom dit, fick jag inte lägenheten som man hade utlovat mig. Därför tog jag heller aldrig jobbet.
Istället började han jobba som lagerhållare vid hotell Arkipelag och efter det fick han sitt första jobb som lastbilsförare åt Erik Holmqvist.
– Och på kvällarna knackade jag ur foderfisk ur fryslådor vid Ålands frys.
Enorm utveckling
I mer än 40 år har han kört lastbilar, i början av karriären för bland annat Bygg company, sedermera Ålands bygg.
– Men då var jag anställd, sedan har det bara rullat på och det har blivit några kilometer bakom ratten, säger han med ett snett leende.
Men nu är det slutkört, åtminstone för hans egen del. Företaget är sålt i sin helhet.
– Den nya ägaren, Simon Sundin, tog över firmanamn, telefonnummer och allt, säger han.
Påverkade hela coronasituationen ditt beslut att sälja företaget just nu?
– Jag skulle inte säga det,  antalet körningar har inte minskat nämnvärt trots alla restriktioner.
Det torde ha skett en ganska stor utveckling av tekniken under dina 40 år i branschen?
– Ja verkligen, i början minns jag  att jag hade en Hiab-kran som jag var tvungen att vika ihop för hand. Den hade en räckvidd på sex meter åt sidan medan min senaste kranbil kunde sträcka sig 29 meter ut om man monterade jibben. (En jibb är en hydraulisk förlängningsarm till mobilkranen. Reds.anm).
Ett av hans största lyft i karriären var en hel sommarstuga som skulle flyttas.
– Om jag minns rätt, var den nio gånger sju meter. Det var en intakt stuga med tak och allt. Det är sällan som vikten begränsar lasten, snarare handlar det om flaklängden, säger han.
Lärt känna Ålands vägar
Just stugor, men också båtar och byggmaterial har utgjort Maxlyfts ”bröd och smör” genom åren.
– Jag har kört otroligt många stugor runtom på Åland och på det viset har jag också lärt känna massor av småvägar på vår ö. Men ändå finns det nog småvägar kvar som jag aldrig har kört på.
Vilket är det mest annorlunda lyftet du har gjort?
– Det finns många tänkbara anekdoter men jag minns särskilt ett roligt jobb. En finländsk firma var här och bytte vajrar på Smedsbölemasten. Två killar var uppe i masten och en kille plus jag stod på marken. Jag körde en så kallad hydraulvagn med stora trummor som vajrarna var upprullade på. När man släppte på vajern såg man hur hela den höga masten böjde sig, det var intressant.
Det bästa med jobbet har varit friheten, det säger Max Lundström utan tillstymmelse till tvekan.
– Inget slår känslan av att vara sin egen herre, så att säga. Det har varit ett fantastiskt liv.
Du säger det med något sorgset i blicken, kommer du att sakna arbetet?
– Nej, faktiskt inte. Jag har hållit på så länge med det här och många har sagt att jag aldrig kommer att kunna sluta. Nu har jag bevisat motsatsen.
Är du en person som kan sitta sysslolös, eller behöver du ha några projekt igång hela tiden?
– Jag kan nog sitta stilla, men nu har jag gjort några projekt som jag inte har haft tid med innan. Bland annat har jag snickrat ett mobilt långbord av en gammal höskrinda med hjul under. På det viset kan jag alltid flytta bordet efter solen.
Drömprojektet
Tid för fritidsaktiviteter och hobbyer har annars varit något av en bristvara i Max Lundströms arbetsliv. Själv väljer han att formulera det så här:
– Jag vill inte tänka på hur mycket jag har arbetat, men det skulle nog bli rätt många månaders innestående pension om jag adderade all arbetstid.
Ute på gården, i det något speciella lastbilsgaraget som består av en gammal skyway från Ålandsfärjans ungdom, står det extraordinära långbordet. Höskrindan fick han tag på i samband med ett jobb, hur annars? 
– Jag skulle lyfta ner ett par skrindor från en ladugårdsvind som skulle renoveras och jag hade länge varit ute efter en sådan, så jag frågade om jag fick köpa en.
Det fick han, således kunde projektet ta en början.
– Plankorna som utgör bordsytan kommer från Hammarudda såg här i närheten, efter monteringen har jag bara slipat och oljat in dem.
Det var för ungefär en månad sedan som Maxlyft togs över av den nya ägaren. 
– Jag talade faktiskt med honom i dag, då berättade han att en kund som jag haft hand om i mer än 20 år, hade ringt och bett att få fortsätta även om firman hade bytt ägare. Den bästa reklamen har nog, för mig, varit nöjda kunder.
Vad ska du sätta din tid på under den mest överskådliga framtiden?
– Jag ska nog bara vara, bara njuta och umgås med min hustru Heidi Lundström, mina tre barn och min hustrus fyra barn. Det blir nog ingen brist på saker att göra, avslutar han.
 
Namn: Max Lundström.
Ålder: 67 år.
Bor: I eget hus i Jomala.
Gör: Nybliven pensionär.
Fritidsintressen: Vara på sjön med fritidsbåten.

Peter Pussinen