Insändare

Vad Trump faktiskt sade i FN – och varför det borde angå oss

Skicka in en insändare

För att göra din röst hörd kan du mejla debatt@alandstidningen.ax. Du kan skriva under med signatur men vi behöver dina kontaktuppgifter.

Din insändare får maximalt bestå av 3.000 tecken (inklusive mellanslag).

Är ålänningarna akterseglade ?

När den 80:e sessionen av FN:s generalförsamling inleddes i New York den 23 september, stod USA:s president Donald Trump som dagens andre talare – strax efter Brasiliens Lula da Silva. I en ovanligt fri ton, höll Trump ett tal som förtjänar mer uppmärksamhet än det fått i våra lokala medier.

Trump tog upp flera av vår tids stora frågor: krigen i Ukraina och Gaza, energipolitikens roll i konflikterna, och FN:s oförmåga att lösa dem. Han ifrågasatte varför FN nöjer sig med "starkt formulerade brev" i stället för konkret handling, och undrade om organisationen fortfarande fyller någon funktion.

Men det som väckte mest reaktioner var hans kritik mot den globala klimatpolitiken. Trump kallade klimatkrisen för "den största bluffen som någonsin påtvingats världen" och beskrev den gröna omställningen som ett "bedrägeri skapat av människor med onda avsikter". Han menade att västvärlden håller på att förstöra sin ekonomiska och kulturella grund genom att jaga koldioxidspöken, medan andra länder – som Kina och Indien – fortsätter köpa rysk olja och bygga kolkraftverk.

Trump varnade också Europa för konsekvenserna av massinvandring. "Om ni inte stoppar människor ni aldrig sett förut, eller vet något om, ni inte har något gemensamt med, kommer era länder att misslyckas," sade han. Han beskrev sin egen migrationspolitik som effektiv: "När vi började gripa och deportera alla som korsade gränsen olagligt, slutade de helt enkelt komma." "Knarkbåtar slutar upp att existera."

Oavsett vad man tycker om Trump, är det anmärkningsvärt att ett tal med denna bredd och skärpa inte ens omnämns i våra lokala medier. Det är inte en fråga om att hålla med – det är en fråga om att läsarna dom som finansierar tidningarna får veta. När världens mäktigaste ledare talar inför 150 andra stats- och regeringschefer, borde det vara en nyhet även på Åland eftersom vi alla kommer att beröras. Alla!

Folkupplysningen kräver att vi vågar lyssna – även när budskapet skaver. Och demokrati kräver att vi får veta vad som sägs, inte bara vad som passar.

Elån