Skärgårdstrafik med verklig höjd för framtiden

Tack för en intressant insändare och en viktig diskussion om skärgårdstrafikens framtid. Den här frågan förtjänar sakliga och tekniskt välgrundade perspektiv.

Ålands skärgårdsfartyg har som huvuduppgift att transportera människor och fordon till och från skärgården. Därför är ett optimalt bildäck som möjligt centralt – det är det som avgör både kapacitet och samhällsnytta. Just av den anledningen är utrymmet under bildäck, som inte lämpar sig för last eller passagerare, i dag det mest optimala utrymmet för batterirum.

Moderna batteripaket består av separata moduler, som möjliggör skalbarhet och placeras i elskåp. Dessa kan byggas ihop direkt på plats ombord och är normalt i storlekar som kan hanteras med handkraft. När tekniken utvecklas är de därför enkla att byta ut under fartygens livscykel. Det betyder att man inte låser fast sig i en enda tekniklösning i 15–20 år, vilket ofta lyfts fram som en risk.

Det framfördes i artikeln att ett nytt fartyg med högre kapacitet skulle kunna förbruka mindre energi vid 13 knop än Alfågeln vid 10 knop. Det är ett resonemang som förtjänar teknisk klarläggning: effektbehovet stiger i kubik i förhållande till farten, och därför är det svårt att spara energi genom att öka hastigheten. Moderna skrov kan ge lägre motstånd och procentuella besparingar, men den största enskilda energibesparingen uppnås alltid genom att optimera hastigheten – inte genom att öka den. Observeras bör att skrovformens inverkan minskar betydligt vid lägre hastigheter, till detta argument finns det klar fakta som påvisar.

När det gäller ombyggnationer, som exempelvis att höja friahöjden på bildäck på ett befintligt fartyg, är det ett omfattande arbete. En stor del av det handlar om att förlänga och installera elkablar. Men i ett projekt där elsystemet ändå ska bytas, inklusive kablage vid elektrifiering, blir den extra arbetsmängden inte lika dramatisk som det ibland låter i den offentliga debatten.

Poängen är att framtidssäkra skärgårdstrafiken kräver tekniska fakta, helhetsperspektiv och långsiktighet – inte förenklade argument eller förhastade beslut. Skärgården behöver en lösning som håller över tid och är skalbar, både för boende och för utvecklingen av turismen som är viktig för hela regionens ekonomi.

Vi ska bygga framåt – inte bakåt.

Håkan Fagerström, VD

Mathias Karlsson, teknik- och projektdirektör

Finferries