Styrelseledamoten visste – och röstade ändå ja

EU:s klimatreglering har satt den finska aktiebolagslagens lojalitetsplikt ur spel. Ingen frågar hur det är möjligt.

Enligt finsk aktiebolagslag är styrelseledamotens uppdrag entydigt: att handla i bolagets och ägarnas intresse. Den som bryter mot det kan ställas till personligt skadeståndsansvar. Det är inte en rekommendation – det är lag.

Ändå sitter just nu styrelser i europeiska rederier, i energiintensiv industri och i transportbolag och fattar beslut de på förhand vet gör ägarna fattigare. De investerar i system som ger marginell miljönytta, betalar för förnybart bränsle som kostar dubbelt mot fossil bunker och bär EU ETS-avgifter som konkurrenter utanför Europa slipper helt. Och de vet det. Det syns i kalkylen. Det syns i årsredovisningen. Det syns i protokollet – svart på vitt, med namnteckning under.

Förklaringen är att alternativet är värre: böter, indragna tillstånd, utestängning från grön finansiering. Systemet är konstruerat så att lydnad lönar sig mer än motstånd, även när lydnad successivt urholkar bolaget. Det är inte frivilligt ansvarstagande. Det är ekonomiskt tvång utformat som klimatpolitik.

Det globala resultatet är noll. Utsläppen försvinner inte – inte heller transporterna de, förflyttas till rederier under annan flagg, till fabriker utanför EU, till flygplan med andra hemmahamnar. Europa betalar priset, världens atmosfär märker ingen skillnad. Det är inte teori. Det är vad som har hänt med europeisk industri under ett decennium av stigande energikostnader och krympande konkurrenskraft. Hit har den omtalade saknade ”tillväxten” sökt sig in

Frågan som ingen ställer vid bolagsstämman, i riksdagen , lagtinget ,landskapsregeringen eller i Bryssel är den enkla: om vi om tio år kan konstatera att dessa beslut systematiskt gjort europeiska ägare fattigare utan mätbar klimatnytta – vem bär då ansvaret för denna oåterkalleliga kapitalförstöring? Regelverket är diffust och tolkningsföreträtt nog att ingen kan pekas ut. Men styrelseledamoten som lyfte handen och röstade ja – den personen finns i protokollet. Med samvetet och namn. Med datum. Med full kännedom om konsekvenserna.

Det är den frågan den finska bolagsrätten ännu inte har svarat på. Det vore hög tid att någon ställde den.

Elån