Säkerställ att varje cent vinst beskattas på Åland

Företag utifrån verkar se Åland som intressant och långsiktigt hållbart att satsa på. Bara under de senaste åren har stora nordiska kedjor som Normal, Jysk, Rusta och Biltema etablerat sig på Åland – och det säger någonting viktigt om det åländska samhället: Vi uppfattas som stabila, köpstarka och attraktiva. 

Det här stärker bilden av Åland som en attraktiv och livskraftig plats att leva och bo på – trots att samhällsdebatten emellanåt vill ge intryck av motsatsen. Samtidigt har etableringen föranlett en del missnöje och oro eftersom de åländska butikerna hör till storkedjornas finska dotterbolag som är registrerade i Helsingfors. 

Ser man bortom den direkta nyttan som arbetsplatser och konsumtion – och bortom invändningar om att kedjornas vinster inte stannar på Åland – har det på vissa håll även funnits en uppfattning om att dessa butiker inte bidrar till lokalsamhället i form av till exempel samfundsskatt. Det stämmer inte riktigt, åtminstone inte i teorin eftersom systemet bygger på att den vinst som uppstår på Åland ska beskattas här.

Problemet är att det är svårt att veta hur väl det fungerar i praktiken. Företagsvisa uppgifter om fördelning av skatter är inte offentliga och fördelningen bygger på uppgifter som lämnas av företagen själva. Visst, försäljning eller överföringar mellan koncernbolag ska ske på marknadsmässiga grunder – men hur noggrant granskar skatteförvaltningen detta och uppgifterna som bolagen lämnar?

Att systemet för samfundsskatter är komplext är ingen nyhet. 2020 konstaterade en utredning att fördelningssystemet i grunden är rättvist – men också att det är schablonmässigt, svåröverskådligt och behäftat med flera praktiska brister såsom bland annat sekretesshinder och ibland bristfälligt faktaunderlag när pengar ska fördelas till de åländska kommunerna. 

Att det inte blir rätt till varje cent varken när det gäller fördelningen åländska kommuner emellan, eller mellan Åland och Finland, är en rimlig slutsats och det har även finansminister Mats Perämaa (Lib) konstaterat. Hans besked att landskapsregeringen avser lyfta frågan  nästa gång självstyrelselagens ekonomiska kapitel ses över, samt vid ett möte med skatteförvaltningen i maj, är välkomna. 

Historien har visat att Åland sällan får utfallet till sin fördel av bara farten. All vinst som uppstår på Åland ska beskattas här. Det gäller ända ner på centen och är synnerligen viktigt om Åland fortsätter vara en attraktiv plats för företag utifrån. Med det sagt behöver Åland också vara en aktiv plats för lokala företag. Att kedjebutiker i betonghallar blir fler och småskaliga butiker färre är inget unik för Åland, men om de senare ska finnas kvar i framtiden behövs också rättvisa förutsättningar att hantera till exempel skattegräns och avfallsavgifter.