Överens på två språk

I en debattartikel den 17 maj skriver Nataliya Mattsson om ryska och sovjetiska försök genom århundraden att eliminera det ukrainska språket och själva Ukraina. Hennes upprördhet är befogad.

Ukrainarna är stridbara, det onda uppsåtet har inte lyckats. Nataliya Mattsson skriver att de som har blivit diskriminerade är 77,8 procent av Ukrainas befolkning, men hon nämner inte att Ukraina nu ger igen med samma mynt. Jag hänvisade i min insändare till två av flera ukrainska lagar (från 2017 och 2019) som strävar till att på sikt eliminera det ryska språket i det officiella Ukraina. Jag nämner också att Ukraina kritiseras av Europarådet för diskriminerande lagstiftning.

Så småningom kommer Nataliya Mattsson att lära sig mera om sitt nya hemland. Kanske kommer hon då att se paralleller mellan ukrainarna och finnarna. Det hon skriver om Rysslands syn på ukrainskan som ”lantisspråk” och på ukrainarna, som obildade och utan moral, kunde vara hämtat ur 1800-talstexter skrivna om finnar av finlandssvenskar. Det var först mot slutet av 1800-talet som det blev möjligt att göra karriär och studera på finska i Finland.

Nataliya Mattsson skriver att det ukrainska språket är en fråga om nationens överlevnad. Kanske kommer hon att hitta samma syn på nationalspråk också i Finland. Hos oss uttrycktes det slagkraftigt av äktfinnarna: Yksi kieli yksi mieli (ungefär: på ett språk håller vi ihop). Lyckligtvis löstes språkfrågan annorlunda i Finland. Landet fick en grundlag där finska och svenska är likvärdiga nationalspråk. Ålandsfrågan kommer att sätta myror i huvudet på Nataliya Mattsson.

Finland är ett exempel så gott som något på att diskriminering av minoriteter inte är en väg att skapa en nation. Det var mot den här bakgrunden som jag i min första insändare påpekade att det skulle ha varit på sin plats att föra fram den åländska autonomin och Finland som ett land med två officiella, likvärdiga språk under Zelenskas besök i Mariehamn. Det skulle möjligen i någon liten mån ha slätat ut vägen mot en bestående fred i Ukraina.

Jerker Örjans