Insändare
Nätverket Klimatsans far fram med osanning
I tisdagens Ålandstidningen skriver Sture Åström, sekreterare i ett nätverk som kallar sig Klimatsans, om klimatet och hänvisar till 15 av världens främsta forskare, utan att nämna vilka, inom vilka områden de är verksamma, eller på vilka grunder de skulle vara framstående.Sedan kommer en diskussion om världens totala energiförbrukning, men det viktiga för klimatet är från vilka källor som denna energi konsumeras. Klimatpåverkan från sol och vindkraft är annan än klimatpåverkan från att bränna fossila bränslen.
I tisdagens Ålandstidningen skriver Sture Åström, sekreterare i ett nätverk som kallar sig Klimatsans, om klimatet och hänvisar till 15 av världens främsta forskare, utan att nämna vilka, inom vilka områden de är verksamma, eller på vilka grunder de skulle vara framstående.
Sedan kommer en diskussion om världens totala energiförbrukning, men det viktiga för klimatet är från vilka källor som denna energi konsumeras. Klimatpåverkan från sol och vindkraft är annan än klimatpåverkan från att bränna fossila bränslen.
Det verkar inte bekomma Sture Åström, som dels påstår att koldioxid inte påverkar klimatet, del påstås att mera koldioxid är bra. Att koldioxid påverkar klimatet har varit känt i över 100 år och även om det är sant att en högre halt koldioxid ger en effektivare fotosyntes, så uppväger detta inte de negativa effekterna av ett ändrat klimat.
Påståendet om de närmare 200 mordbrännarna i Australien är ett rykte som sprids via den amerikanska konspirationsteoretikern Alex Jones webbsida InfoWars. Det korrekta antalet är enligt polisen i New South Wales 24. Siffran 183 får man om man dessutom räknar in sådana som anklagats för ovarsamhet. Dessa 183 är inte misstänkta mordbrännare.
Att det brunnit i Australien förut är sant, men det är även sant att delar av landet fått mindre regn än någonsin, under den tiden man kunnat mäta. De bränder man ser nu är dessutom annorlunda är exempelvis bränderna 1974 och 1984.
Även om det är sant att solinstrålningen minskar så är det för tidigt att tala om en ”extremt passiv fas”. Nasa konstaterar att även att om en sådan skulle inträffa så skulle det inte kompensera för den antropogena klimatförändringen.
Slutligen, man kan tycka vad man vill om olika vetenskapliga klimatmodeller, men en nyligen publicerad studie från University of California, Berkeley har analyserat ett antal publicerade klimatmodeller ända från 1970-talet och konstaterar att majoriteten, 14 av 17, har slagit in. ”Vi fann att de klimatmodeller, även sådana som publicerats på 70-talet, var anmärkningsvärt exakta och 14 av dessa var helt i överensstämmelse med utfallet” säger professor Zeke Hausfather, en av forskarna bakom studien.
Nätverket Klimatsans är för klimatet litet som vad ”The Flat Earth Society” är för geografin, så de som är intresserade av hur det här med klimatet hänger ihop kan gärna söka sin information i mer tillförlitliga källor.
Anders Gustafsson
Ålandstidningen