När producentansvaret försvinner – och notan skickas till ålänningarna

Landskapsregeringens beslut ÅLR 2025/6483 är ett exempel på hur ett grundläggande systemfel riskerar att vältras över på kommunerna och i slutändan Ålands invånare.

Beslutet bygger på ett antagande som inte håller. Det är orimligt att taxfreeförsäljningen skulle stå för huvuddelen av skillnaden mellan rapporterade glasmängder från producenterna (cirka 85 ton) och den statistik som uppmätts vid Svinryggen (cirka 378 ton). En verklighetskontroll visar något annat: cirka 70–80 procent borde komma från producenterna, omkring 15 procent från Alko och mindre än 10 procent från taxfreeförsäljningen. Ändå pekas taxfree ut som syndabock utan att fakta presenterats.

Detta väcker allvarliga frågor som ännu inte besvarats:

• Har alla producenter rapporterat korrekt?

• Har någon kontroll genomförts?

• Varför vet landskapsregeringen inte om alla företag har avtal med Finlands Förpackningsproducenter?

Trots dessa oklarheter har landskapsregeringen fattat ett beslut som gynnar producenterna, utan att diskrepansen klarlagts och utan att ansvar utkrävts där lagen placerar det. Det är dålig förvaltning och ett svek mot producentansvaret.

Kommunerna har dessutom ställts utanför processen. Varken Mise eller andra kommuner har fått möjlighet att reagera innan beslutet fattades. Dialogen i en fråga med stora ekonomiska konsekvenser har saknats.

Konsekvensen är att Ålands invånare nu förväntas betala för glasavfall som inte rapporterats korrekt eller vars ursprung är oklart. Det är rättsosäkert, orimligt och strider mot producentansvarets grundidé.

En rimlig alternativ förklaring har inte beaktats: Åland har välfungerande fastighetsnära sortering, medan glas i Finland ofta hamnar i brännbart avfall. Att jämföra statistiken utan hänsyn till detta är metodiskt bristfälligt.

Beslutet tvingar Mise och andra kommuner att se över avfallstaxorna, trots att producentansvaret möjliggjort sänkta avgifter. Hushåll och BAB-kunder har planerat för lägre kostnader 2026. Dessa fördelar riskerar nu att försvinna på grund av ett politiskt misslyckande.

Vi kräver därför en seriös, oberoende och uttömmande utredning av glasavfallet på Åland, där rapportering granskas, avtal klargörs och ansvar placeras där lagen säger att det ska ligga.

Vi förväntar oss också att landskapsregeringen redovisar vad som gick fel och tar ansvar för konsekvenserna. Att låta ålänningarna betala för en dåligt hanterad process är oacceptabelt.

Att ta ansvar är inte ett politiskt nederlag.

Att undvika det – däremot – är det.

Stefan Simonsen

Förbundschef, Mise

Anna Holmström

Styrelseordförande, Mise