Finlandssvenska medier rapporterar om oegentligheter inom organisationer som Folkhälsan och Pohjola-Norden, där ledande personer misstänks ha hanterat stora summor pengar illa, utan att styrelser haft kännedom om det. Skandaler likt dessa väcker allvarliga frågor om ansvarsutkrävande och förtroende inom organisationer.
I många fall väljer personer att ignorera eller blunda för tecken på oegentligheter, särskilt när det finns starka personliga relationer. Toppar och styrelsemedlemmar kan ha lojaliteter och besvärande kopplingar till varandra. Man kanske känner varandra väl och umgås både privat och professionellt. Det kan leda till en miljö där kritik och ifrågasättande är tabu, när alla känner alla vågar ingen ifrågasätta och skapa dålig stämning. Vänskap kan göra att man blir naiv. I andra fall ger man medvetet varandra tjänster och gentjänster.
Fenomenet kallas moraliskt jäv, kotterier, favorisering, bäste broder-mentalitet eller svågerpolitik. Ett mer laddat ord är korruption.
Ordet för tankarna till mutbrott, men begreppet innefattar mycket mer än ett brunt kuvert med sedlar under bordet.
Enligt definitionen innebär korruption ”att utnyttja sin maktposition för att gynna sig själv eller ett intresse som står denne nära”.
Gynnandet kan ske mot ersättning, så kallad muta, eller utan ersättning, så kallad vänskapskorruption. Korruption kan röra sig inom en gråzon mellan lagligt och olagligt samt etiskt och oetiskt, det kan vara svårt att sätta fingret på. Även om korruption inte alltid är lagbrott kan det skada organisationers integritet och förtroende.
Finland rankas ofta som ett av världens minst korrupta länder, men det betyder inte att problemet är obefintligt. Det finns ingen omfattande gatukorruption eller korrumperade politiska system. Det typiska här är att myglet sker i det tysta, i små kretsar och inom nära relationer.
Korruption finns i alla samhällen och Åland är inget undantag. Små samhällen är sårbara eftersom nätverken är tätt sammanflätade. Samtidigt som det är en styrka, finns det risker med att samma personer sitter i styrelser kors och tvärs, har dubbla roller, är beroende och intrasslade i varandra.
Det finns dock en skillnad mellan oskyldiga sociala nätverk och verklig korruption. De flesta människor har ärliga intentioner och strävar inte efter personlig vinning genom sina sociala kontakter. Men för att kunna förebygga och uppmärksamma korruption är det avgörande att höja medvetenheten och känna till var gränserna går.
Forskning inom området framhåller vikten av ökad öppenhet och stöd till dem som larmar om oegentligheter. Det är nödvändigt att bryta tystnadskulturer och skapa en miljö där det är säkert att rapportera om misstänkta fall av korruption utan rädsla för repressalier. Det är genom öppenhet och mod att ställa de svåra frågorna som man kan bekämpa korruptionen effektivt och bygga upp förtroendet inom organisationer.
Linda Blix
tel: 26 637
