Foto:

Bild

Självstyrelsen urholkas, en vaskad röst i taget

Det åländska valdeltagandet i det kommande EU-valet måste upp. Lättja och passivitet undergräver det åländska självstyret, och innebär att vi skyfflar vidare makten till Helsingfors och Bryssel utan att blinka.

Grovt förenklat är det två parter som styr EU:s riktning. Det är regeringarna i alla medlemsländer som samlas i rådet och det är Europaparlamentet. När det gäller rådet arbetar Åland tätt med finska myndigheter och finns representerade i Bryssel på Finlands ständiga representation. Vackert så!

När det gäller Europaparlamentet har åländska Centern, Liberalerna och Moderat Samling just nu ett avtal med Svenska Folkpartiet (SFP) om att en åländsk specialmedarbetare ska arbeta för SFP-parlamentarikern i Bryssel, om en sådan finns.
När det gäller närvaro i Europaparlamentet har Åland ingenting garanterat. Avtalet med SFP är ingalunda något som är skrivet i sten. Det är därför rysligt viktigt att både åländska politiker och ålänningar aktivt arbetar för politiskt inflytande: Europaparlamentet förhandlar oerhört många lagar som påverkar varenda ålänning i vardagen.

I EU-valet 2019 struntade över tiotusen ålänningar i att rösta. Om man jämför med lagtingsvalet var motsvarande siffra drygt sextusen.

När det gäller lagtingsvalet är det svårt att förstå varför folk inte vill bidra till att sätta riktningen för Ålands utveckling, men rent krasst så finns den åländska demokratiska strukturen och självstyret kvar trots att över sextusen valde att inte vara med och sätta kursen för framtiden.
Men att över tiotusen människor, teoretiskt hela Mariehamn, valde att strunta blankt i Ålands existens i senaste EU-valet är uruselt. Oavsett om man tycker att EU är en gubbklubb för inbördes beundran eller en magiskt komplex lösning i en orolig omvärld kastar man bort Ålands relevans genom att ligga på sofflocket.
Ifall ålänningarna inte markerar sin relevans kan vi inte gå och tro att någon annan av ren välgörenhet ska bevara den åt oss. Din bortkastade röst kan ge finska parlamentariker ensamrätt att förhandla om lagstiftningen som påverkar samtliga ålänningars vardag.

EU:s roll i den åländska självstyrelsens utveckling är aningen outforskad. I den offentliga debatten berörs framförallt snåriga undantag, snarare än strukturer i sig. För självstyrelsens del finns det mycket att vinna på en stark EU-närvaro – och många goda bundsförvanter runt om i unionen.

Det tål att upprepas: Om inte Åland bevakar sina intressen kommer faktiskt ingen annan att göra det åt oss. Det finns bevisligen minst flera tusen ålänningar som har helt på det klara hur man röstar och har vanan inne från lagtingsvalet, men som när det vankas EU-val struntar i saken. Det är inte vägen att gå för att maximera Ålands roll och säkerställa det småskaliga perspektivet när komplexa lagpaket förhandlas fram.
Kollar vi på statistiken är skärgården generellt duktiga på att få in valsedeln. Landsbygden förtidsröstar i väldigt liten utsträckning. Unga vuxna sticker ut med lågt valdeltagande, och särskilt de som är röstberättigade på Åland men är bosatta utanför. Om Åland vill öka sina möjligheter att forma den lagstiftning som styr vår vardag behöver vi reda upp valdeltagandet, i alla grupper.
Inför sommarens val är alltså det viktigaste du kan göra att rösta. Ingen annan kommer sätta Åland vid förhandlingsbordet om inte ens ålänningarna själva försöker. Ett högt valdeltagande är ett konkret och viktigt verktyg för att säkra inflytande.

Alexandra Gäddnäs

Hittat fel i texten? Skriv till oss