IFK Mariehamn informerade nyligen föräldrar om att man inleder ett nytt projekt där fotbollsspelares biologiska mognad ska uppskattas. Metoden går ut på att mäta dels spelarens längd och vikt, dels de biologiska föräldrarnas längd. Detta eftersom längd till stor del är genetisk. Utifrån uppgifterna beräknas spelarens nuvarande mognad i procent av förväntad fullvuxen längd. Projektet avser pojkar födda 2011 och uppåt, och det är frivilligt att delta. Enligt IFK är syftet att ingen ska exkluderas på grund av sen mognad.
Men tanken på att väga och mäta unga får många att reagera kraftigt. Debatten tog rejäl fart när Finlands Svenska Idrotts generalsekreterare Henrika Backlund uttryckte sin oro i Ålands radio.
– Det låter som en gammal öststatsmetod, sade hon – men medgav samtidigt att det var första gången hon hörde talas om projektet.
Ser man nyheten fladdra förbi är det kanske lätt att få för sig att det rör sig om suspekta vetenskapliga mätningar som har att göra med elitsatsningar – vem är bäst? Begreppet biologisk mognad medför vissa associationer, att klassa någon som ”omogen” har en negativ klang. I Danmark används termen relativ växteffekt, ett mindre laddat begrepp.
Men sätter man sig närmare in i vad projektet går ut på är det svårt att se något väldigt kontroversiellt i det. Tommy Lundberg, docent i fysiologi vid Karolinska institutet, har sedan några år arbetat med att införa metoden bland annat inom Svenska fotbollsförbundet, och är den som IFK har konsulterat. Utvärderingarna från svenska klubbar har varit positiva.
Unga spelare utvecklas i olika takt. De som kommer tidigt in i puberteten blir större, starkare och snabbare än de som kommer sent in i puberteten. Bland pojkar kan det handla om upp till fem års skillnad mellan biologisk och kronologisk ålder. En 14-åring i ett pojklag kan väga 35 kilo, medan en jämnårig spelare väger 70 kilo.
Forskning visar att huruvida man är tidig eller sen in i puberteten inte säger något om ens framtida potential att bli en bra spelare, på sikt jämnar det ut sig. Trots det är mognad en faktor som påverkar hur föreningar bedömer spelare.
– Fysisk mognad premieras. Alla vet det, men ändå finns problemet kvar, säger Tommy Lundberg till Ålandstidningen.
De som är bäst tidigt får oftare mer speltid och blir uttagna till lag. Ett exempel är engelska Premier Leagues akademi, där det har visat sig vara 15-20 gånger större chans att bli uttagen till U16- och U17-lagen om man är tidigt mogen jämfört med sent mogen.
Det är förstås svårt att jämföra IFK Mariehamn med storklubbar i England och Sverige, men fenomenet förekommer överallt. Det finns ett omedvetet bias mot de idrottare som presterar här och nu. Tidigt mogna spelare får ofta mer uppmärksamhet och känner sig mer kompetenta, och självupplevd kompetens är en viktig motivation för att fortsätta med idrott.
Att vara medveten om spelarnas biologiska mognad är ett sätt för tränarna att få ökad förståelse för variationerna i laget, och på så sätt ta ännu mer hänsyn till ungas individuella utvecklingstakt. Förhoppningen är att kunna ta bättre hand om spelare och behålla dem längre, vilket är viktigt inte minst för en liten klubb.
Även tidigt mogna spelare behöver uppmuntras att utveckla andra egenskaper än att de är fysiskt dominanta, så att den långsiktiga utvecklingen inte hämmas.
Att mäta biologisk mognad är också ett sätt att reducera skaderisken, som är störst i samband med tillväxtspurten. Peaken i tillväxtspurten brukar ske efter att man uppnått drygt 90 procent av sin längd. Genom att följa mognaden vet man när en spelare har större risk för till exempel schlatter eller andra belastningsskador, och kan anpassa träningen efter det.
Att IFK genom denna metod är ute efter att göra en selektering eller toppa lagen utifrån mognad stämmer inte, det är ett missförstånd. Lagen ska inte delas upp, och ingen ska exkluderas för att den är sent mogen. Snarare handlar det om att anpassa spelandet efter mognad och ge alla samma chans att utvecklas.
I kväll håller IFK ett öppet möte med anledning av diskussionerna som har uppstått. Föreningen behöver reda ut oklarheterna: ska datan användas i forskning? Varför räcker det inte att anpassa spelandet efter sunt förnuft? Vad är syftet, vill man vara en talangfabrik eller få unga att stanna kvar inom fotbollen för att det är bra för folkhälsan? Svar finns, och det gäller att man är tydlig i sin kommunikation.
Linda Blix
tel: 26 637
