Fortkörningar har väckt stor uppmärksamhet den senaste tiden. Kommerserådet Anders Wiklöf slog i somras personligt bötesrekord, finansminister Roger Höglund brände över Lemströms kanal-bron för fort och häromdagen smet en mc-åkare från polisen i över 200 kilometer i timmen.
De allra flesta trafikanter följer trafikreglerna, men många väljer (ja, det är ett val) att köra för fort. Enligt Statistikcentralen inträffade 316 hastighetsöverträdelser på Åland 2022, antalet oupptäckta fortkörningar är sannolikt fler. Vi är förmodligen många som vet med oss att det kan ha skett någon gång. Ursäkterna är många: man har bråttom, satt försjunken i andra tankar eller tycker att köra ”bara lite för fort” inte spelar någon roll.
En sammanställning från Ålands statistik- och utredningsbyrå (Åsub) visar att 198 personer skadades och åtta personer dog i trafikolyckor under åren 2017-2021.
Enligt forskningen är hastigheten en av de faktorer som påverkar mest hur allvarliga konsekvenser en trafikolycka får. Olycksrisken ökar även vid små hastighetsöverträdelser. En krock i 85 kilometer i timmen i stället för 80 ökar risken för dödliga skador med 20 procent (källa: svenska Trafikverket). Överhastighet påverkar förarens möjligheter att agera i trafiksituationer, och ökar risken för att göra misstag. Tiden för att upptäcka faror förkortas, felbedömningarna av avstånd ökar, tiden för beslutsfattande och väjningsmanövrar blir kortare och möjligheterna att bromsa eller styra undan en kollision minskar. Inom EU arbetar man med trafiksäkerhetspolitik med visionen att antalet dödsfall i trafiken år 2050 ska vara noll, ett av huvudmålen är säkrare hastighet. Europeiska trafiksäkerhetsrådet har på basis av forskningsresultat beräknat att om medelhastigheterna skulle sänkas med bara en kilometer i timmen på alla vägar i hela EU, kunde man årligen undvika fler än 2.200 dödsfall i trafiken.
I takt med att tekniken går framåt skapas nya möjligheter för trafikövervakning. Experter förutspår att AI-drivna enheter, radarutrustning och 360°-kameror kommer att fånga upp många fler trafikförseelser än i dag. Tekniken väntas bli så avancerad att den kan registrera vad som sker inne i bilarna, till exempel mobilanvändande eller spelande av hög musik.
En sådan kontroll kan avskräcka förare från att begå brott på grund av den ökade risken att åka fast. Men när gränserna mellan säkerhet och övervakning suddas ut väcks integritetskänsliga frågor och oro för potentiellt missbruk.
Det är inte heller rimligt att driva regleringar för långt, det riskerar att bli kontraproduktivt och undergräva respekten för reglerna. Göteborgs-Posten lyfter ämnet i en ledare (den 25/6 2022), och menar att det inte är givet att man ska försöka driva hastigheterna mot botten.
”Hastighetsbegränsningar som upplevs som ’onaturliga’ kommer inte att respekteras i samma grad. Resultatet blir fler farliga omkörningar och riskabel köbildning – för korta avstånd – bakom de fåtal fordon som håller den nya hastigheten. Fenomenet är nog inte obekant för de flesta.”
Det är naturligtvis viktigt att trafikbrott kan lösas effektivt, men ännu viktigare är att invånarna frivilligt samarbetar för att främja trafiksäkerheten. Det är sunt förnuft och enkelt: bete dig inte nonchalant i trafiken, se till att den löper säkert och smidigt, följ skyltad hastighet. På så sätt minskar risken för att man ska bli inblandad i en olycka. I den bästa av världar behövs ingen utökad övervakning.
Linda Blix
tel: 26 637
