Åtta personer från Järsö- och Nåtöområdet väckte genom sitt initiativ till landskapsregeringen, Lemland och Mariehamn återigen liv i frågan om kommunsammanslagning.

När det nu finns en konkret förfrågan hos landskapsregeringen finns det möjligheter att frågan om de åländska kommunernas framtid ånyo lyfts. Detta efter att frågan mer eller mindre levt i skuggan efter valet. Men några nya kommungränser kommer vi inte att se på ett bra tag.

Initiativtagarna säger, som en kommentar till Ålandstidningen, att det nu hänger på landskapsregeringen ifall det blir en justering av kommungränserna.

De åtta initiativtagarna är säkra på sin sak och driver frågan progressivt. Däremot är det långt ifrån alla som delar deras tankar och i en demokratisk process måste alla få möjlighet att säga sitt.

Det kan säkerligen finnas de som säger att det redan nu funnits enkäter och utredningar som gjort att de flesta i området haft möjlighet att säga sitt. Men den tanken delas inte av alla och det finns frågor som står utan svar.

Det går givetvis inte att få svar på alla frågor innan ett avgörande i frågan, men däremot måste frågorna få ställas och diskussioner tas. Ett snabbt införlivande av området i Mariehamn skulle kunna skapa djupa skiljelinjer som tar år att läka. Skiljelinjer som inte är bra för utvecklingen av det åländska samhället i stort. Se bara på exemplet Jomala. En kommun där vissa fortfarande talar om ”oförrätten 1961” och hänvisar till när delar av Jomala inkorporerades av Mariehamn. En händelse som påverkat år av beslutsfattande och även påverkar många politiker än i dag. Inte minst när det gäller samarbete mellan Jomala och Mariehamn.

I debatten kan man lätt raljera kring fenomenet – inte minst med tanke på allt annat som försiggår i vår omvärld. Men känslorna finns där på riktigt och det måste de beslutande visa respekt för, men även agera utifrån.

När landskapsregeringen gjorde invånarenkäter i Ängö-Bussö-området och Nåtö-Järsö-området 2017 framkom en mängd olika kommentarer. Både för en sammanslagning med Mariehamn och för att fortsättningsvis utgöra en del av Lemland.

Kanske är det i just kommentarerna som nyckeln finns till hur frågan ska drivas framåt av myndigheterna?

Kommentarerna visade på en oro från båda hållen. En oro där den kommunala servicen och det privata ägandet låg som grund. Där man, i grova taget, kan konstatera att de som är för att området ska bli en del av Mariehamn gärna ser att man är del av det man uppfattar som en större trygghet i Mariehamns kommunala service.

Men även argument som det geografiska läget låg till grund för många av de som vill att området ska vara en del av Mariehamn. Det uppfattas helt enkelt som närmare till Mariehamn än till Lemland.

De som däremot vill att området fortfarande ska vara en del av Lemland lyfte i stort sett två andra argument.

Det första argumentet var att man helt enkelt känner sig som lemläning. Man känner sig inte som en mariehamnare och man känner större samhörighet med södra Ålands kommuner än med Mariehamn. Man ser helt enkelt hellre ett utökat samarbete med södra Åland eftersom man inte ser Mariehamn som sitt och dessutom är rädd för skenande kommunala kostnader och ett högre skattetryck om man blir en del av Mariehamn.

Det andra är ägandet. Många framhöll de stora kraven på planering och regelverk gällande mark som ett av de starkaste argumenten för att man inte vill bli en del av Mariehamn. Man vill bestämma över sin egen mark och inte hamna i händerna på det som man uppfattar som tjänstemäns och politikers intressen.

Kommuner är känslor. Kommuner är tillhörighet och identitet. Det kan inte föraktas i diskussionen om kommungränsen. Därför blir det intressant att se hur landskapsregeringen, Lemlands kommun och Mariehamns stad nu driver frågan vidare. Många kommer att bli besvikna – oavsett hur frågan avancerar. Men frågan är även intressant för övriga Åland – för om en ändring av gränserna i området sker kommer det även att påverka ett eventuellt samgående på södra Åland. På ett eller flera sätt.

Så vad Järsös 218 invånare och Nåtös 90 invånare i framtiden kommer att kalla sig är en fråga inte bara för Mariehamn och Lemland utan även för hela Åland.