Bevara ett hav i förändring
I samband med att vi firade samarbetet mellan landskapsregeringen och Husö biologiska station ifjol fick jag titta tillbaka på de dryga 60 år som gått sedan stationen grundades och samarbetet på Åland tog fart.
Mycket har förändrats under tiden, men i grunden fungerar en forskningsstation i dag på samma sätt som då – den följer tiden och arbetar med de frågor som är aktuella i samhället och i forskningen.
Från att ha främst varit inriktad på fisk och fiskeri är dagens mål mycket bredare med frågor som även berör bland annat övergödningen, klimatförändringen och klassificering av värdefulla och skyddsvärda marina miljöer. Vi pratar om ekosystemtjänster, det vill säga de resurser i form av varor och tjänster som ett fungerande marint ekosystem ger oss, till exempel fisk, och om bevarande av den biologisk mångfalden.
Ett hav i förändring. Klimatförändringen syns allt tydligare även i våra vatten för Östersjön värms upp snabbare än många andra hav. Vi kunde ifjol läsa om så kallade marina värmeböljor som enligt våra egna mätstationer varade i ungefär en månads tid under sommaren.
Visst, vi gillar varma vatten att bada i, men faktum är att många arter i havet stressas av långa perioder av höga vattentemperaturer med följden att de mår dåligt eller i värsta fall riskerar slås ut. En färsk studie visar på en helt annan form av förändring, det vill säga att havets vattennivå hos oss stiger något även när man bortser från landhöjningens inverkan på strandlinjen och skapande av nytt land.
Med andra ord, i takt med klimatförändringen och varmare vatten är det helt möjligt att vi inte längre lika tydligt kommer att se den förändring som sedan istidens slut format skärgårdslandskapet och som vi har varit vana att leva med. Det positiva är att behovet av muddringar i strandvattnen kanske minskar.
”Det ska gå att finna gemensamma lösningar för att både skydda och fortsättningsvis använda havets resurser på ett hållbart sätt.”
Det finns i dag ett stort behov av att effektivare skydda haven för att bevara och återskapa den biologiska mångfalden. En överenskommelse säger att 30 procent av haven ska vara skyddade år 2030. Målet är ambitiöst med tanke på att endast 3 procent av de åländska vattenområdena är skyddade i dag.
Det har också funnits brist på information om naturvärdena i de åländska vattnen och därmed vilka områden som är mest skyddsvärda. Ett stort marint karteringsarbete som våra forskare utfört ligger bakom det diskussionsunderlag för värdefulla undervattensmiljöer och skyddsområdesplanering som nu finns till påseende. Här finns alla möjligheter till att påverka.
Ordet effektivare är centralt här. Många befintliga skyddade vattenområden är placerade där att de inte skapade konflikt. För att det var enklast så. Men områden med liten intressekonflikt är sällan de mest skyddsvärda ur biologisk synvinkel, även om de kan ha andra värden.
Många av de mest skyddsvärda miljöerna återfinns inte långt ut till havs utan närmare kusten, kanske i hemviken och med många olika intressen. Konflikter om naturresurser syns kanske tydligast då vi pratar om säl och skarv. Men i ett bredare perspektiv måste eventuella konflikter kunna lösas, inte bara undvikas, för att inte naturens resurser och den biologiska mångfalden ska drabbas på grund av felgrundade beslut. Det ska gå att finna gemensamma lösningar för att både skydda och fortsättningsvis använda havets resurser på ett hållbart sätt. Erfarenheter från Sverige visar att dialog och förmåga att faktiskt lära av motparten är viktiga i processen att få till fungerande skyddsområden.
Åland har många skäl att vara stolt över sin skärgårdsmiljö både ovanför och under vattenytan. Strandexploateringen är låg jämfört med till exempel Åbolands och Stockholms skärgård.
Intresset för det egna vattnet är däremot stort. Man är orolig för försämrad vattenkvalitet och andra upplevda förändringar så som minskad fiskfångst, och man är ofta intresserad av konkreta åtgärder för att förbättra situationen i sin vik. Och många tar också kontakt med Husö med frågor om vattenmiljön. Med andra ord, man är engagerad och värdesätter ett friskt och användbart hav.
Martin Snickars
Under sommaren bjuder ledarsidan in en rad skribenter från olika delar av samhället för att ge nya perspektiv på debatten. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
