Foto:

Dags slå på bromsen annars brinner vi upp

Flera tusen personer har dött av den extrema hetta som drabbat Syd- och Mellaneuropa, inklusive Storbritannien, i sommar. Tusentals har tvingats fly de enorma bränder som brett, och breder, ut sig på flera håll. Där det inte brinner gör den svåra torkan att grödorna ändå dör.

42 grader i franska Nantes vid Atlantkusten den 18 juli, omkring 45 grader på andra håll Europa. I Storbritannien gavs röd varning och utlystes nationellt nödläge i juli då temperaturen steg till 40 grader. I delar av Slovakien torkade vattenreservoarer ut med nödläge som följd. Över 250 bränder bara i Portugal, samtidigt som temperaturen steg till över 40 grader och den svåra torkan gjorde att bränderna spred sig med rekordfart. I Marocko slogs värmerekordet i våras då 45,7 grader, den varmaste temperaturen någonsin i maj, uppmättes.

Också Nordamerika har plågats av hetta och bränder men också av tornador och hagelstormar. Svår torka och cykloner förekommer i Sydamerika medan värmeböljor och översvämningar drar fram över Asien och Australien (Hbl 2.7 2022).

Vad är det som händer och varför?

Forskarna är överens om att den extrema hettan hänger ihop med klimatförändringen. Internationella World Weather Attribution analyserar extrema väderfenomen och konstaterar att det är ytterst osannolikt att 2019 års värmebölja i Europa hade inträffat utan människans påverkan på klimatet. Enligt forskarna kan klimatförändringen leda till ändringar i strömningarna i atmosfären så att extremhettan i Europa åtminstone delvis kan förklaras av ändringar i jetströmmarna.
Afrikas horn, alltså länderna från Sudan i norr till Kenya i söder i östra Afrika, är ett av de områden i världen där klimatkrisen far fram med full kraft, skriver Hufvudstadsbladet (9.7 2022). Vissa av länderna är hårt drabbade av extrem torka medan andra områden utsatts för häftiga översvämningar. Skörden slår helt fel, maten tar slut, boskapen dör, dricksvattnet tryter och den redan hårt prövade befolkningen tvingas på flykt. 16,7 miljoner människor i Östafrika är på gränsen till svält.

Den globala uppvärmningen av klimatet syns och känns också i Finland. Medeltemperaturen i vårt land har sedan mitten av 1800-talet stigit med över två grader, konstaterar Institutet för hälsa och välfärd (THL).

Enligt THL blir vintrarna i Finland varmare med mer nederbörd, allt oftare som regn. Perioden med snötäcke blir kortare och tjälen minskar. Värmeböljorna blir vanligare och längre på sommaren och vi får fler stormar. Till dessa förändringar måste både jord- och skogsbruket liksom turismen anpassa sig.

De som inte tror på klimatforskningen och alltså inte tror att till exempel människans användning av fossila bränslen påverkar klimatet har rätt på en punkt: Klimatet har alltid förändrats, varmare och kallare perioder har avlöst varandra, men ofta med flera tusen års intervaller. Dagens klimatförändring sker däremot snabbt och enligt forskningen är det den stora mängden fossila bränslen som människan bränner som är orsaken.

Vi som tror på forskningen kan ta del av till exempel en ny rapport från Max Planck-institutet i Tyskland som förutspår värmeböljor med temperaturer över 56 grader i Mellanöstern och Nordafrika i framtiden. I den hettan kan varken människor eller djur leva. Dags alltså att agera med kraft! Som FN-chefen Antonio Guterres uttryckt det: Vi har att välja mellan kollektivt självmord eller kollektiv handling.

Allt hänger förstås ihop. Hetta och torka men också svåra översvämningar på olika håll leder till dåliga eller obefintliga skördar med matbrist och hunger som följd. Det i sin tur leder till mer fattigdom, flykt och migration. Lägg därtill Rysslands krig i Ukraina som minskar tillgången på spannmål i världen och hungern är redan ett faktum på flera håll.

Om människan ska kunna leva kvar på olika håll på vår jord gäller det alltså att bromsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader, vilket slogs fast i Parisavtalet. Vi måste göra som Torsten Fagerholm skriver i Hbl-ledaren den 19 juli: Hålla ett öga på den globala temperaturen och inse de stora sambanden. Kritiska delar av jorden kan förvandlas till en ångbastu, ”vi behöver anpassa oss till Thermogeddon”.

Kerstin Österman

Hittat fel i texten? Skriv till oss