Var tredje finländare väljer bort Pekka Haavisto – på grund av att han är öppet homosexuell. Det visar en enkät gjord av Helsingfors universitet, rapporterar Svenska Yle.
40 procent av Alexander Stubbs väljare tycker att Pekka Haavistos sexuella läggning är opassande för en president, enligt en opinionsundersökning gjord på uppdrag av Helsingin Sanomat. Ett argument är att det kan bli ett problem i samband med representationen. Om Haavisto valdes till president skulle även Antonio Flores företräda Finland i officiella sammanhang i egenskap av presidentens make, ett samkönat par skulle troligen dra till sig uppmärksamhet utomlands.
Motargumentet är givetvis att ett manligt presidentpar skulle visa att Finland har tolerans för homosexualitet.
Värderingarna som sticker upp huvudet i väljarundersökningarna är förvånande.
När Haavisto ställde upp i ett presidentval för första gången år 2012 var hans homosexualitet en stor valfråga som gav honom såväl motstånd som sympatier. Under den här valrörelsen har frågan inte stått i fokus överhuvudtaget. Fram tills nu.
I den bästa av världar spelar det ingen roll vad någon har för läggning, kön eller hudfärg. Men det går inte att hymla med att homosexualitet är en laddad fråga för en del av väljarna, siffrorna talar sitt tydliga språk.
Från den första valvakan kablades det ut bilder på Alexander Stubb och hans fru sedan 26 år, Suzanne Innes-Stubb, som inför publik och kameror stod på scen och kysste varandra innerligt. Trots att Pekka Haavisto har levt lika länge med Antonio Flores valde de en mer trevande kram.
Är det en slump att Stubb lyfter fram kärleken till sin fru och visar det med kyssar? Säkert älskar och uppskattar han sin fru, men att tro att kandidaterna inte är fullt medvetna om hur de uppfattas utåt är bara naivt. För Stubb är det en fördel att kunna visa upp en traditionell, heterosexuell kärnfamilj.
Jämlikhetskonsulten och ålänningen Malin Gustavsson säger i en intervju med Svenska Yle att många har föreställningen om att de inte gör skillnad på människor, men att det inte alltid stämmer när det kommer till kritan.
– Haavisto hör till den generationen där homosexualitet har setts som en sjukdom. För somliga sitter det här fast i hårdskivan, säger hon.
Många äldre har levt i ett samhälle där homosexualitet har varit kriminaliserat. Sedan dess har mycket gått framåt, men gamla attityder tar lång tid att förändra. Dessutom lever vi i en tid då värde- och moralkonservatism är på frammarsch.
Det ska understrykas att det här presidentvalet framför allt är ett val mellan höger och vänster. De som upplever Haavistos make som ett problem tenderar att ligga mer till höger, och skulle nog ändå inte rösta på en rödgrön kandidat. Helt entydigt är det dock inte, i undersökningarna finns det även vänsterliberala som anser att Haavistos läggning är opassande.
Sorgligt nog tycks gamla fördomar väckas till liv på nytt just i samband med val. Förhoppningsvis blir valet den 11 februari ett val mellan två bra kandidater där deras åsikter om utrikespolitiken, det säkerhetspolitiska läget, ekonomin och Ålands självstyrelse avgör hur väljarna röstar. Inte vilket kön deras partner har.
Linda Blix
tel: 26 637
