Det är förstås att dra det till sin spets att säga att inget har hänt och att allt fortsätter som tidigare, det ska erkännas direkt. Högskolan har blivit en resultatenhet med lite mer egen makt att skapa sin förutsättningar och också fått tummen upp på att förändra lärarnas sätt att arbeta och att arrangera masterutbildningar.
Men det grundläggande problemet återstår, det att högskolan i allt för stor utsträckning detaljstyrs av landskapsregeringen (LR).
När LR i budgetförslaget för året lade bolagiseringen av högskolan på is slogs också den ordningen fast. Sedan kan man prata om den ökning av autonomi som skett, om kvartalsvisa avstämningsmöten och om att högskolan måste förändras.
Ett flertal tidigare rektorer och styrelseordföranden och -medlemmar har i flertalet artiklar under hösten uttryckt en samstämmighet om att högskolan behöver bolagiseras för att utvecklas på rätt sätt.
Nu får den linjen också visst understöd av landskapsrevisionen i sin effektivitetsrapport som togs upp till behandling i lagtinget i går. Revisionsfirman BDO Audiator Ab har på uppdrag av landskapsrevisorn granskat högskolan utbildningsavtal och resultatfinansiering. Bland annat skriver man i sin rapport att en bolagisering skulle kunna öka möjligheterna till extern finansiering, exempelvis genom så kallad motfinansiering där staten, eller i detta fall landskapet, skulle matcha finansiering från näringslivet euro för euro.
BDO skriver att en sådan lösning kunde ”stärka näringslivets och samhällets koppling till högskolan vilket skulle kunna bidra till en utveckling av högskolan”.
De senaste mandatperioderna har i huvudsak två mål för högskolan uttryckts av en tydlig majoritet av lagtingets partier; att bolagisera högskolan och att utbildningarna ska utformas i nära samarbete med näringslivet och matcha näringslivets och den offentliga sektorns behov.
Men i höstas under budgetförhandlingen hände något i regeringskoalitionen. Plötsligt ifrågasattes bolagiseringstanken. Officiellt har det hetat att högskolan inte skulle vara redo för den förändringen. En problematik kring momsreglerna har också diskuterats.
Men tidigare har ändå alltid målsättningen varit tydlig – högskolan ska bli ett eget bolag med landskapet som ägare.
Men när budgetförslag lades till lagtinget i slutet av oktober stod det, som sagt, klart att bolagiseringen inte längre var aktuell. I stället har utbildningsminister Annika Hambrudd (C) uttryckt att hon ser på högskolan som ett ”internt bolag”. Men som ett sådant kvarstår det som kritikerna pekar ut som det grundläggande problemet – landskapsregeringens detaljstyrning.
Bolagiseringen var fortfarande huvudmål så länge Hållbart initiativs Alfons Röblom var utvecklingsminister med ansvar för högskolefrågorna. Redan då fanns det förvisso tveksamheter från Centern och Obunden samling kring bolagiseringen, men HI tillsammans med Moderaterna stod fast i att högskolan bäst organiseras som ett eget bolag med större autonomi än i dag.
Sedan hoppade HI av regeringen med ett par veckor kvar av budgetbehandlingen och hela frågan tvärvände.
Enligt Ålandstidningens uppgifter var det Ob och C som ville stoppa bolagiseringen, och uppenbarligen sträckte Moderaterna vapen i frågan.
Den sittande landskapsregeringen kan anses ha levt enligt devisen att inget ska förändras, och tyvärr tycks också detta till stor del gälla högskolan. Man kunde ha förstått beslutet att skrinlägga bolagiseringsplanerna om LR tagit initiativ till en bredare debatt om högskolans framtid, hur den ska utvecklas och bli den motor för hållbarhet, utveckling och inflyttning som man vill.
Några sådana initiativ har inte heller tagits.
Det tycks snarare som att regeringspartierna vill att allt ska vara så som det varit, att man inte vill släppa makten från sig själva till högskolans styrelse, ledning och personal.
Visionen, i det fall det finns någon, verkar vara att landskapet vet bäst.
Det är synd, för Åland behöver en aktiv högskola i utveckling.
Jonas Bladh
tel: 266 38
