Finland toppar listan med många kvinnor i ledande position. På Åland är siffrorna inte lika smickrande.Istock
Jämställt på pappret – men Åland får skämmas
Jämställdhet » Åland har just nu bara två kvinnliga kommundirektörer – som dessutom inte är ordinarie. Och bara ett av storbolagen har en kvinnlig styrelseordförande. Det är väldigt tråkiga siffror.
Ålandstidningens ledarsida vilar på en borgerlig grundsyn och ska återspegla det traditionellt demokratiska åländska samhället. Ledarsidan ska verka för att utveckla ålänningarnas självbestämmande samt för bevarandet av Åland som ett enspråkigt svenskt örike.
Finland behåller sin position på plats åtta i EU:s jämställdhetsindex. Det står klart efter att European Institute for Gender Equality presenterade 2026 års siffror i veckan. Jämställdheten mäts på sex områden: makt, kunskap, arbete, hälsa, pengar och tid. Finland får 68,3 poäng. Får man 100 är man helt jämställd. Men där är inget land ännu. Bäst i klassen är Frankrike med 74,8 poäng.
Orsaken till att Finland placerar sig på topp tio är bland annat att det finns så många kvinnor i maktposition. Bäst ser det ut i politiken. Till exempel är 62 procent av ministrarna i Finlands regering kvinnor. Men på övriga maktpositioner är det inte lika smickrande siffror: drygt var tredje chef (36 procent) är kvinna.
Åland redovisas inte skilt i indexet, men om vi gjorde det skulle vi få ta fram skämskudden. Visserligen är 57 procent av ministrarna i landskapsregeringen kvinnor. Men bara sju av 30 lagtingsledamöter är det, ingen ordinarie kommundirektör är kvinna – även om Saltvik och Mariehamn just nu har kvinnor tillfälligt på posterna – och bara ett av de största bolagen (Rederi Ab Eckerö) har en kvinnlig styrelseordförande. Även på vd-stolarna i storbolagen sitter männen, med några få undantag.
En person ska givetvis bedömas utifrån sin kompetens, och den bäst lämpade ska få jobbet, vare sig det handlar om en chefsposition eller ett förtroendeuppdrag. Men känt är också att män ofta – kanske omedvetet – gynnar män. Enligt forskning väljer man ofta någon man känner igen sig i eller kan identifiera sig med. Vilka kunskaper och egenskaper som värderas, är med andra ord väldigt godtyckligt.
I ett litet samhälle som Åland, där alla har någorlunda koll på varandra, blir den här igenkänningsmekanismen extra tydlig. Rekrytering och val riskerar att byggas på förtroenden och nätverk, och det kan lika mycket hjälpa som stjälpa den som vill nå toppen.
Ålandstidningen
Så hur viktigt är det att makten är jämnt fördelad när det kommer till kön? Det är enligt forskningen svårt att dra slutsatsen att till exempel ett företags vinst ökar om makten fördelas 50/50 mellan könen. Men det säger sig självt att ett företag, eller en demokratiskt vald församling, gynnas av flera olika perspektiv, vare sig det handlar om kön, etnicitet, ålder, ideologi eller något annat.
Rekrytering och val riskerar att byggas på förtroenden och nätverk, och det kan lika mycket hjälpa som stjälpa den som vill nå toppen.
Sandra Widing
Men trots att Finland ligger relativt högt på jämställdhetsskalan går arbetet långsamt, och skillnaden till EU-genomsnittet minskar. Det har såklart många orsaker, men sett till kvinnor i maktposition är det inte svårt att dra paralleller till det hårda samhällsklimatet. Ålandstidningen har i flera artiklar belyst just detta, många i ledande position upplever att hat och hot ökat.
Kvinnor med makt är också, enligt svenska studier, mer utsatta för detta än vad män i motsvarande positioner är, och det kan göra att kvinnor drar sig undan offentligheten. En sådan utveckling är totalt oacceptabel.
Det finns förstås mycket vi kan vara stolta över när det kommer till jämställdhetsarbete. Att Finland placerar sig på plats åtta av totalt 27 länder är inte dåligt. Men på Åland har vi nog all anledning att se oss själva i spegeln när det kommer till hur just makt fördelas. Frågan är inte enbart vilka som finns att välja bland, utan hur vi väljer och vad vi värderar.