Språkets makt över tanken

Genom att benämna en sak med olika namn kan man ge den helt olika betydelse. Kallar man en politisk uppgörelse mellan två politiska partier ”kohandel” tycker de flesta som inte känner till saken närmare att det är något föraktligt över det hela. Kallar man det däremot ”ett klokt tillgodoseende av skilda samhällsgruppers intressen” så anser samma människor att det är något fint och prisvärt.

Ett aktuellt exempel har vi i debatten om fiskodling i vår skärgård. När politikern John Holmberg skriver i ett debattinlägg (27/8) ”Dagens odlade fisk utfodras med kretsloppsfoder, det vill säga fisk från Östersjön. Det i sig skapar en recirkulering av näringsämnen” låter det inte så illa. Men det blir genast mindre positivt när Jens Harberg berättar om vad denna ”recirkulering” egentligen är. Harberg skriver (29/8): ”Att ’dagens odlade fisk utfodras med kretsloppsfoder’, enligt John Holmberg, är en av de största orsakerna till att vår skärgård påverkas så negativt. De stora industritrålarna ’dammsuger’ haven på strömming och vassbuk, som sedan förvandlas till foder som förbrukas av odlingsfisken, och avges i form av avföring och spillfoder på ett mycket begränsat område med dålig cirkulation och vattenutbyte.”
”Resultatet blir att fisk från de stora havens väldiga ytor, nu i form av odlingsfiskens avföring, koncentreras till den begränsade åländska skärgården.”
Lyckligtvis har vi på Åland några initierade, kunniga och tänkande insändarskribenter som oförtröttligt kämpar för tankens makt över språket. Jag tänker då på Jan Grönstrand, Anders Gustavsson, Jens Harberg och några till. Stort förbehållslöst tack!
Kurt Waller