– ett ”call to action” från de nordiska naturvårdsorganisationerna

Naturen i Norden är fantastisk och unik. Den utgör en viktig del av världens ekosystem och sträcker sig över flera klimatzoner. Men naturen i Norden är under hårt tryck. Flera livsmiljöer har i större eller mindre utsträckning blivit förstörda, och många arter riskerar att dö ut från jorden för alltid. Naturen spelar också en avgörande roll för att lösa vår tids andra akuta kris: Klimatkrisen.

Under de senaste månaderna har avgörande internationella överenskommelser slutits, som stakar ut en tydlig riktning för att bromsa förlusten av biologisk mångfald:
I december 2022 slöts efter två års försening slutligen ett globalt avtal för biodiversitet vid FN:s konferens för biologisk mångfald i Montreal, inom ramen för konventionen för biologisk mångfald (CBD). Budskapet är tydligt: Skyndsamma åtgärder är nödvändiga för att vända förlusten av biologisk mångfald. Före 2030 ska 30 procent av naturen i land-, kust- och havsområden skyddas.
Och i början av mars 2023 antog FN:s medlemsländer, efter 15 års förhandling, äntligen The Treaty of the High Seas, som syftar till att skydda djuphaven. Detta fördrag förväntas spela en viktig roll för att nå målet som sattes upp av FN:s konferens om biologisk mångfald i december att 30 procent av det internationella vattnet måste vara skyddade områden till 2030.
Samtidigt ställer EU:s strategi för biologisk mångfald som antogs 2020 upp målen att 30 procent av EU:s land- och havsområden ska vara skyddade, varav 10 procent ska åtnjuta strikt skydd, senast 2030.
Dessa mål och riktningar som nu är på plats är tydliga. Nu krävs konsekventa och kraftfulla åtgärder från världens länder. I dagsläget lever inget av de nordiska länderna upp till målet att 30 procent av naturen ska skyddas. I Finland, Danmark, Norge och Sverige är endast 10–20 procent av naturen skyddad i dag.

Som ledare för de största naturvårdsorganisationerna i Norden, vill vi å våra över 400.000 medlemmars vägnar framföra, att det är av yttersta vikt att de nordiska regeringarna tar ansvar, agerar och lever upp till sina internationella åtaganden för att bromsa förlusten av biologisk mångfald. Att Norden positionerar sig som en ledande region för åtgärder för biologisk mångfald. Detta är vad de 27 miljoner invånarna i de nordiska länderna behöver.

Vi värdesätter att de nordiska miljö- och klimatministrarnas under hösten 2022 för första gången förband sig att arbeta mer med naturbaserade lösningar. Men det krävs mycket större kraftansträngningar och högre ambitioner för att vända förlusten av biologisk mångfald i Norden.
Naturkrisen är en utmaning som kräver starkt ledarskap, stark beslutsamhet och handlingskraft, och att de nordiska regeringarna agerar utan dröjsmål, enskilt eller i samverkan. Vi uppmanar därför de nordiska regeringarna, enskilt eller koordinerat, som ett minimum genomför följande:

• Tillsammans åta sig att skydda 30 procent av naturen på land och till havs i varje nordiskt land till år 2030.
• Sätta upp specifika, tidsatta delmål för att skydda och återställa åtminstone 30 procent av naturen på land och till havs i varje nordiskt land till år 2030.
• Säkerställa löpande skötsel, förbättring och återställande av ekosystemen, inklusive förhindrande av artutrotning och upprätthållandet av genetisk mångfald.
• Anta juridiskt bindande målsättningar i nationella lagar i varje enskilt nordiskt land med tydliga mekanismer och deadlines mot målet om 30 procent skyddad natur år 2030.
• Lägga fram ambitiösa mål för de samhällssektorer som har störst påverkan på biologisk mångfald (dvs jordbruk, skogsbruk, fiske, råmaterial och resursutvinning) för att förhindra förlust av biodiversitet
• Samordna insatserna för att förhindra förlust av biologisk mångfald, skydd och återskapande av natur, och koppla till klimatåtgärder.
• Säkerställa att åtgärder för naturvård och klimatåtgärder ömsesidigt förstärker varandra.
• Understödja andra länder för att stärka deras förmåga att begränsa förlusten av biologisk mångfald.
[Antaget av de nordiska naturvårdsorganisationerna i Köpenhamn den 25 april 2023]
Danmarks Naturfredningsforening
Maria Reumert Gjerding, ordförande
Suomen luonnonsuojeluliitto, Finlands naturskyddsförbund
Hanna Halmeenpää, ordförande
Natur och Miljö, Finland
Camilla Sederholm, verksamhetsledare
Landgræðslu- og umhverfisverndarsamtök Íslands / Landvern – Islands naturskyddsförening
Agústa Þ. Jónsdóttir, vice ordförande
Norges Naturvernforbund
Truls Gulowsen, ordförande
Svenska Naturskyddsföreningen
Johanna Sandahl, ordförande
Ålands Natur och Miljö
Kimberly Terry, ordförande
FNU Føroya Náttúru og Umhvørvisverndarfelag / Färöarnas naturskyddsförening
Jón Kragesteen, ordförande
En deklaration med samma ordalydelse har skickats till samtliga nordiska regeringar. Dessutom har deklarationen skickats till Nordiska rådets president, Jorodd Asphjell, Nordiska ministerrådets ordförande, Katrín Jakobsdóttir, och till Nordiska ministerrådets generalsekreterare, Karen Ellemann.