Foto:

Ms Amorellas propeller- haveri och grundstötning

I samband med ms Amorellas haveri den 20 september 2020 blev jag kontaktad av flera intresserade. Det var Karlstads Mekaniska Werkstad, som först utarbetade Kamewa-propellern (inte Camewa, som många felaktigt skrev), och tillverkningen flyttade i tidigt skede till Kristinehamn vid Vänern. Vid föreläsningar i skeppshydromekanik gjordes under mina skolår exkursioner upp till Kristinehamn och Kamewa från Göteborg.

Senaste sommar kom så OTEKS slututredning över Amorellas haveri, som endast framhöll brister i underhåll och interna kommunikationer, men jag väntar ännu på en mera detaljerad haveriutredning.
Då Amorella körde med kursen 197 grader på enslinjen Västerhäxla på Degerbylandet i Föglö var vattenströmningen längs fartygsskrovet konstant, men vid den skarpa giren på Hässlöfjärden med 270 grader in mot Hjulgrund blev strömningen turbulent (virvlande) och bland annat styrbords propellers tryckkraft ändrades enligt virvelsystemets kinematik (rörelse).
I mycket sällsynta fall har då hydrauliskt vridbara propellerblads inställning fallerat, men i sådana fall inställs bladvinkeln automatiskt på sakta framfart och likväl om oljetrycket upphör från elmotordrivna (IMO) pumparna.
Har man för att förbättra giren in mot Hjulgrund backat med styrbords propeller, som inte sedan återgått till sitt normala läge, har heller inte framgått vid haveriutredningen eller tillfällig blackout.
Tack vare haveriet har dock stenblocket vid sidan om farleden uppdagats, men hade man mött ett annat fartyg styrbord-styrbord hade en kollision blivit mycket katastrofal.

Under mina studieår i Göteborg gjordes även exkursioner i skeppsbyggnad till Göteborgsvarven såsom Lödöse varv, Lindholmen, Götaverken, Eriksberg, och nybyggnadsvarvet Arendal. Vid Göteborgs 350-årsjubileum 1971 uppnådde skeppsvarven sin höjdpunkt, och på ingen plats i världen producerades fler fartyg än vid Göteborgsvarven. Nämnas kan att Gustaf Erikson ofta reparerade sina segelfartyg vid Eriksberg och Sally rederiet vid Lindholmens varv och även Astabolaget. Och på skoj kan nämnas, att då rederiet skulle avvecklas och trotjänaren ss Atlas skulle säljas slutbesiktigas av försäkringsbolaget upptäcktes ett vackert konstverk helt ingraverat djupt in i bottenplåtarna under maskinrummet.

Infällda reliefen föreställde ett stort patentankare som hade trängt in i plåtarna men inte fastnat och inget läckage hade uppstått.

Efter 1971 drar orosmolnen in över Göteborgsvarven och på bara några år förbyts de framgångsrika åren till det otänkbara, nämligen slutet för varven, men Götaverken fortsätter att bygga plattformar för offshoreindustrin i mindre omfattning.

När det gäller fasta propellrar gäller ännu i dag professor Curt Falkemos kompendium från 1966, och till stor del även professor Anders Svenneruds skolskeppsbyggnadskompendier.
Då jag blev anställd som konstruktör på 1970-talet på Wärtsilä, som gick i konkurs 1989 kom jag i kontakt med dieselelektrisk framdrivning. Vid denna framdrivning uppstår förluster på uppåt 25 procent i överföringen till likströmsmaskineriet, som den av vår regering nu under inköp tilltänkta begagnade bilfärja från Norge lär vara utrustad med.

Hans Palme

Hittat fel i texten? Skriv till oss