Efter att jag sett och läst Barbro Sundbacks insändare angående KST och deras besparingskrav så kan jag instämma på flera punkter. Hela organisationen för KST borde ses över. Ska det sparas pengar borde man i första hand se till personalkostnaderna. Läser man tidningarna och är lite uppmärksam kan man se titt som tätt att det sökes personal inom KST, mest kanslipersonal. Kan det faktiskt behöva finnas över 15 personer per avdelning som ska sköta om pappersarbetet? Till exempel inom funktionsserviceenheten är det 14 personal, inom tidigt stöd barn och familj är det 17 personal, för att nämna några. Seriöst?! Det blir många kaffepauser det.
Vi har i vår familj ett barn som berörs av KST i flera olika frågor men i samma enhet och redan där har vi fyra olika handläggare som sköter olika frågor. Det kan väl omöjligt behövas fyra personer inom samma enhet som ska svara på mina fyra frågor. Och fråga för guds skull inte fel fråga till fel person för då blir det problem på riktigt, då måste jag återkomma på rätt dag och rätt tid för att få tag i rätt person som kanske kan svara på min fråga.
För att inte prata om när vi försökte komma med ett mera ekonomiskt förslag/lösning på ett beslut som vi ansåg vara oekonomiskt. Då fick vi ett spydigt svar att vi minsann inte hade med saken att göra. Konstigt, då det rör vårt barn. Nej då är det bättre att personalen tar beslut som gynnar någon kompis hemma i byn, men inte oss skattebetalare.
Ett av sparförslagen var färre avlastningsdagar för närståendevårdare i klass 1. Tänker man då höja ersättningsarvodet för närståendevårdarna om avlastningsdagarna minskar? Var sitter besparingen?
Bättre service och bättre kompetens för mindre pengar/kostnader var väl ändå ett av argumenten för att KST skulle bildas. Det lovades folket av politikerna, och som Barbro avslutar ”läs era valprogram”!
Sofie Hansson-Sjöblom
