Foto:

Ingen har bett Oasen ta bort elva närvårdare!

I våra lokala tidningar och i Ålands radio har det rapporterats om Oasens budget och ägarkommunernas hårda krav på att spara elva närvårdare. Förvånande nog har ingen journalist hört av sig till ägarna och frågat hur vi ser på saken. Den ensidiga bilden har spätts på av ett antal debattinlägg som saknat viktig relevant information.

Ingen kommun har framfört krav om att Oasen ska skära bort elva närvårdare. För den som har insyn i hur debatten går i exempelvis Jomala så är det känt att vi tvärtom brukar prata om att skära bort andra kostnader för att kunna behålla så mycket ”händer på golvet” som möjligt. Det är också därför vi har som förslag att Oasen ska köpa förvaltningstjänster av någon eller några medlemskommuner. Mindre pengar till administration betyder mer pengar till klientnära arbete.

Det som Jomala som ägare vänder sig mot är att Oasens förvaltning inte presenterat någon ordentlig redogörelse för vilka sparåtgärder man undersökt och förkastat. Den föreslagna budgeten har heller inte ändrats på vägen trots två behandlingar i förbundsstyrelsen och att kommunerna mer eller mindre samstämmigt framfört att man önskar se inbesparingar.

I ägarkommunerna sviktar intäkterna. De kommande åren kommer sannolikt vara svåra för alla åländska kommuner, med rekordstora underskott i mångmiljonklassen.

Prioriteringar kommer att behöva göras men vissa lagstadgade skyldigheter är det viktigt att långsiktigt kunna upprätthålla.

Om vi ska ha råd med god skola, barnomsorg, socialtjänst och äldreomsorg så måste vi använda pengarna på smartaste sätt. Att nu i onödan spendera för mycket pengar kan i själva verket långsiktigt motverka syftet att ha råd med en bra service åt alla invånare.

Att använda pengarna smartare kan innebära att man upphandlar mathållning i stället för att producera i egen regi. Det kan innebära att planera bemanningen flexibelt så att varje person hela tiden kommer till sin rätt och gör nytta för våra klienter/elever/daghemsbarn. Det kan innebära att göra upphandlingar gemensamt med ägarkommuner, att utnyttja en ägarkommuns telefonväxel, bokföringsresurs eller specialkompetens inom något annat område med mera.

Vad som inte är att använda pengarna smart är att förneka möjligheten till rationalisering utan att seriöst genomlysa alla alternativa lösningar.

I Jomala har förvaltningarna arbetat hårt med att presentera en budget som understiger fjolårets. Till exempel har socialtjänsten i KST:s regi blivit nästan en miljon dyrare än i Jomalas egen regi. Konsekvensen är att kommunen själv gjort minskningar på olika områden för att ha råd med socialtjänsten. Då vi ställer krav på den egna förvaltningen att analysera läget och presentera en effektiv budget så är det naturligt att vi ställer samma krav på de kommunalförbund vi är med i.

Vi förstår naturligtvis att sparmöjligheterna är olika i olika kommunalförbund, och kommer kanske att behöva acceptera att inte alla till punkt och pricka kan följa de spardirektiv vi givit. Men vi förväntar oss åtminstone att kommunalförbunden gör en ordentlig genomgång av sin situation på ett djupare plan än att översätta pengar i ett antal närvårdartjänster och påtala att dessa inte går att spara bort.

Jörgen Strand, ordförande, Jomala kommunstyrelse

Hittat fel i texten? Skriv till oss